Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gabriel Ehrling: Inte ens när klinikcheferna varnar för "amputation och död" så inser S-topparna att de haft fel om stafetterna

Annons

Vägrar att backa. Trots upprepade larm från verksamheten låter landstingsstyrelsens ordförande Gunnar Barke (S) politik gå före lösningar och ratar stafettsjuksköterskor.

"Patienterna ringer och gråter", är ett vittnesmål jag hört flera gånger den gångna veckan.

Ja, inte undra på det när landstinget ställer in den operation en patient går och väntar på. Det spelar för den enskilde ingen roll att det rör sig om så kallad "icke-akut" kirurgi. Har man cancer eller någon annan allvarlig sjukdom och har fått en tid för operation så är det en stor sak när den skjuts på framtiden.

Det var den 10 oktober som klinikledningen på kirurgin vid Falu lasarett meddelade att bristen på sjuksköterskor var så desperat att man tvingades ställa in alla icke-akuta operationer under två veckor.

LÄS ÄVEN:

Sjuksköterskebrist och tungt patienttryck tvingar kirurgin att ställa in alla planerade operationer i Falun

Ingen ställer lättvindigt in operationer, utan här handlar det om att man annars inte kunde garantera patientsäkerheten för de människor som omedelbart riskerar att dö om de inte får akut hjälp.

Det senaste året har kirurgikliniken i Falun haft ungefär 50 vårdplatser öppna. Enbart för att hantera akutpatienterna behövs mellan 40 och 50. För några år sedan var antalet vårdplatser fler än 90.

Stopp för icke-akut kirurgi garanterar plats åt akutpatienter. Men det samlar också vårdbehov på hög.

Landstingsledningen presenterade på torsdagen ett nytt batteri åtgärder för att säkra plats åt icke-akuta patienter. Rubriken till pressmeddelandet var "Operationer av cancersjuka ska prioriteras".

Vad säger det om en verksamhet när det gått så långt att det är en nyhet att människor med cancer hädanefter ska prioriteras?

Svaret är mycket. Och de nya åtgärderna lär inte räcka.

LÄS ÄVEN:

Nya beskedet från landstinget: Operationer av cancersjuka ska prioriteras

I ett brev till de anställda vid kirurgin i Falun, vilket återges i dagens tidning, skriver klinikledningen svart på vitt att den icke-akuta kirurgin nu är så eftersatt "att patientsäkerheten är satt ur spel".

LÄS ÄVEN (+):

Här är brevet från cheferna som visar att kirurgin i Falun inte är patientsäker

Rödgröna landstingsledningen kritiserar kirurgklinikens ledning i Falun

Ställdes in. Till sist blev läget vid kirurgikliniken i Falun så ansträngt att man tvingades skjuta icke-akuta operationer på framtiden.

Fler än 1300 patienter med allvarliga och ibland dessutom smärtsamma åkommor som gallsten, njursten, förstörda tarmar och förstorad prostata väntar på åtgärd. I flera fall har cancervården inte levt upp till kraven. I krisbrevets mest vibrerande mening står: "ledtiderna för kärlkirurgin har spårat ur och medför risk för både amputation och död i kärlruptur [akut blödning]". De senaste veckorna har fem patienter skickats akut till grannsjukhus då de inte fått hjälp i tid.

I brevet skriver klinikcheferna vidare att "Vi har envist föreslagit att vi, förutom de insatser som görs internt på kirurgikliniken för att rekrytera personal, måste vi få tillgång till externa stafettsköterskor. Detta har hela tiden nekats av landstingsledningen."

För en utomstående låter det obegripligt att ett landsting som bara ifjol lade 188 miljoner kronor på att hyra in stafettläkare hellre hamnar i ett läge där man stoppar canceroperationer än hyr in de fem till tio sjuksköterskor som saknas vid kirurgin.

Som vanligt när logiken sätts ur spel är bakgrunden politisk. Allt går tillbaka till ett direkt uppdrag från landstingsstyrelsens dåvarande ordförande Ingalill Persson (S) i september 2015.

Stakade ut linjen. År 2015 gav Ingalill Persson (S) landstingsdirektören i direkt uppdrag att stoppa användningen av stafettsjuksköterskor. Hon gjorde därefter flera gånger ett nummer av hur viktigt och framgångsrikt beslutet var.

LÄS ÄVEN:

Nu blir det stopp för stafettsjuksköterskor

Stafettläkarkostnaderna hade då plågat landstinget i åratal och den politiska ledningen var med fog orolig för att på sikt hamna i samma sits med sjuksköterskorna. Ett antal åtgärder skulle vidtas för att internt säkerställa personaltillgången.

Drygt två år senare har satsningen nått vissa framgångar. Men priset för den dogmatiska hållningen är också högt och stiger med varje vecka som går.

I den bästa av världar räcker det förstås med ordinarie personal. Det är billigare och kontinuiteten blir bättre för både patienter och kolleger. Men som bekant är Landstinget Dalarna långt ifrån något paradis.

Beroendet av stafetter är i sig ett uttryck för att organisationen är sjuk. Men det innebär inte att det, som nuvarande landstingsledning gör, är lönt att försöka tänka bort problemen.

Den nya planen som ska säkra även de icke-akuta operationerna och samtidigt hålla rent från stafettsjuksköterskor har två huvudsakliga beståndsdelar.

För det första vill man att patienter skickas som så kallade "satelliter" till andra avdelningar. En person som ska opereras i magen kan då teoretiskt hamna på en klinik där man annars aldrig hanterar annat än öron, näsa och hals.

Klinikcheferna på kirurgin hävdar med bestämdhet att dessa patienter då får sämre vård än om de legat på rätt avdelning.

För det andra vill man rekrytera sjuksköterskor till kirurgin internt genom stora lönetillägg för den som temporärt byter avdelning.

LÄS ÄVEN (+):

Vikarier erbjuds bonuslöner för att lösa kirurgklinikens kris - ordinarie personal får inget extra

Denna lösning förutsätter till att börja med att det finns oanvända resurser i organisationen så att omfördelning är möjlig utan att köerna växer på andra ställen. Med enstaka undantag är så inte fallet.

Därtill leder lönepåslagen till frustration då de som väl stretar på i sina ordinarie tjänster inte får högre lön.

Framför allt hoppas landstingsledningen locka sköterskor från ambulansen. I den verksamheten är uppdraget att under en kort och intensiv tid hålla människor vid liv på vägen till akuten. Vardagen på en kirurgiklinik är en annan.

Lösningen baseras dessutom på vanföreställningen att man uppnår ungefär samma effektivitet i verksamheten när man tar in en sjuksköterska från en annan del av vården.

Enligt uppgift till ledarredaktionen räknar man vid kirurgikliniken med att det tar flera månader innan en sjuksköterska från ambulansen behärskar arbetsuppgifterna på samma sätt som en ordinarie sköterska.

Får ta konsekvenserna. Sjukvårdslandstingsråd Elin Norén (S) kommer snart ha ännu fler problem att tampas med.

En av de läkare vid kirurgikliniken i Falun som ringer till ledarredaktionen säger:

"Att försöka jobba i en vanskött verksamhet är hemskt. Till sist vill man inte vara kvar."

Jag förstår det.

Bristen på sjuksköterskor är nationell och har flera förklaringar: underskattade behov av utbildningsplatser, under lång tid eftersatta anställningsvillkor och konkurrens mellan landsting och kommunal hemsjukvård för att nämna några. Men att bristen fått så stora konsekvenser på kirurgikliniken i Falun är en direkt följd av politiska beslut här i Dalarna. Inte blir situationen bättre av att de åtgärder som nu vidtas för fortsatt slippa stafettsjuksköterskor är illa genomtänkta och kommer att leda till långsiktiga problem i organisationen.

Priset kommer att bli högt. För personal, för patienter och i förläningen för skattebetalarna.

Läs fler av Gabriel Ehrlings ledare om landstingspolitiken:

"Landstingsledningen saknar väg ur cancerkrisen"

"S i landstinget måste prioritera om - akut cancer tar inte semester"

"Hälften av landstingets 'historiska' överskott kan spåras till personalbrist och kortsiktiga statsbidrag"

Vårdgarantin är uppenbarligen obekväm för den rödgröna landstingsledningen

"Glädjande vändning efter decennium av vanskötsel – nu ligger S "bara" back 715 Mkr"

"Maktfullkomligheten visar att S styrt för länge – och man håller inte sina löften"

"Nu måste 'vågmästaren' C stoppa välfärdspopulismen i Landstinget Dalarna"

"Så avslöjade "semmel-gate" politiskt fulspel och politiserade tjänstemän i landstinget"

Mer läsning

Annons