Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gabriel Ehrling: Det vore bättre om landstinget inte ägde folkhögskolorna

Annons

SD:s Jenny Nordahl och MP:s Mursal Isa har olika uppfattningar när det gäller framtiden för landstingets folkhögskolor. I bakgrunden syns landstingsägda Malungs folkhögskola.

Som ledarredaktionen visade i en genomgång i våras tar SD inte särskilt allvarligt på uppgiften att omsätta sitt väljarstöd i praktisk politik i Dalarna. I sex dalakommuner hade man sedan valet inte lagt ett enda förslag. Det mesta av tiden (och partistödet...) tycks i stället gå till att heja på partiledaren Jimmie Åkesson.

LÄS ÄVEN:

Ehrling: SD får miljoner men bryr sig inte om Dalarna – sex kommuner utan förslag

Tusentals SD-väljare har inte fått någon politik – vi har siffrorna för din kommun

I elfte timmen kom dock SD med en egen landstingsbudget för 2018. På klassiskt SD-manér bärs denna av en svepande svartmålning av läget i hälso- och sjukvården. Bland annat påstås där att Sveriges sjukvård inte längre skulle tillhöra världens bästa.

När det gäller budgetens innehåll ställer sig SD huvudsakligen bakom Sjukvårdsalliansens förslag. Men på en punkt sticker man ut: Även denna gång vill SD omgående avsluta landstingets huvudmannaskap för Fornby folkhögskola i Borlänge, Mora folkhögskola och Malung folkhögskola. På så vis menar man sig kunna spara 30 miljoner kronor som i stället kan satsas på vård.

Förslaget fick Mursal Isa (MP), landstingsråd med ansvar för folkbildning, att rasa. I en intervju med tidningen inför sammanträdet sa han att "SD säger sig vilja vara ett seriöst parti. Men detta förslag är inte seriöst". Vid gårdagens landstingsfullmäktige gick han än längre och talade om förslaget som "kultur- och samhällsfientligt".

Debatten är inte ny under solen. Angrepp på föreningsstöd och folkbildning är om något klassisk moderatpolitik, och så sent som för några år sedan ville de borgerliga partierna att nya huvudmän skulle ta över.

Då som nu är drivkraften att spara pengar och renodla landstingets verksamhet. Sällan talas det dock om saken ur folkhögskolornas perspektiv.

Folkhögskoleformens styrka ligger i den fria undervisningsformen, där många som inte klarade gymnasiet kan få en andra chans. Folkbildningen hör därför bäst hemma där den en gång blev till, i folkrörelserna. Det har också funnits exempel där organisationer velat starta nya folkhögskolor, men fått nej med hänvisning till att det är bättre att de som redan finns byter huvudmän.

Mursal Isa (MP) har dock rätt i att en förändring inte kan göras så snabbt som SD låtsas. Svårigheten att få ekonomi i en folkhögskola ska inte underskattas. En väg framåt vore att inleda sökandet efter nya huvudmän, och att landstinget förbinder sig att under några år skicka med bidrag motsvarande en del av de resurser man i dag satsar i verksamheten.

Men det är både fel och historielöst att anta att landstinget skulle vara bäst på att driva folkhögskolor.

Mer läsning

Annons