Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Franskt nej skakar EU

Annons

Att en av unionens största och mest inflytelserika medlemsländer nobbat EU-konstitutionen får förstås vittgående konsekvenser.

Det franska exemplet ökar således nej-sidans utsikter i Nederländerna, när holländarna om några dagar folkomröstar i samma angelägenhet.

Kan kampen för EU-konstitutionens godkännande fortsätta efter fransmännens "nej"?

Formellt kan den det. Varje land beslutar suveränt för sig, såsom statsminister Persson nyss påpekade i riksdagen, när vänsterpartisten Ingrid Burman försökte avkräva honom beskedet att regeringen ska kasta in handduken i frågan efter ett franskt nej.

Frågan är hur politiskt möjligt en fortsatt kamp för konstitutionen är under de närmaste åren. Utan Frankrikes medverkan blir det ändå ingenting av. EU:s statuter fastslår nämligen att konstitutionen måste antas av samtliga 25 medlemsstater för att gälla.

Den svenska socialdemokratin liksom den borgerliga alliansen är starkt positiva till EU-konstitutionen.

Socialdemokraterna har emellertid ett starkt EU-motstånd inom rörelsen att ta hänsyn till samt konkurrensen från det kroniskt nej-sägande vänsterpartiet. Mycket talar för att SAP tvingas ligga lågt i frågan om EU:s konstitution ett bra tag framöver.

För såväl socialdemokratin som den borgerliga alliansen gäller, att EU-konstitutionen är en föga röstknipande fråga i valrörelsen.

Växande krafter inom socialdemokratin är lyhörda för vänsterpartiets krav på en svensk folkomröstning om EU-konstitutionen. Inom den borgerliga alliansen - framförallt hos kristdemokraterna - ropas också på folkomröstning. Båda blockens konstitutionsmotståndare torde nu ytterligare höja volymen efter Frankrikes "nej".

Allt tyder på att såväl regering som opposition nogsamt försöker undvika frågan fram till valet, för att inte onödigtvis väcka den björn som sover.

Vårt stalltips är att frågan om EU-konstitutionen varken förs upp till riksdagsbeslut eller görs till valfråga.

På sikt kommer antagligen en ny folkomröstning att hållas i Frankrike, den dag opinionen svängt i konstitutionsfrågan. Först då kan det vara politiskt meningsfullt att aktualisera ämnet i Sverige.

Svenska liksom nederländska folkomröstningar är endast rådgivande. Sveriges riksdag kunde således ostraffad - med utmärkt resultat - helt sonika köra över det massiva folkomröstningsutslaget för fortsatt svensk vänstertrafik på 1960-talet.

Den möjligheten har inte Frankrikes parlament. Franska folkomröstningar är beslutande, varför parlamentet måste iscensätta en ny folkomröstning om EU-konstitutionen, den dag opinionsläget lutar mot "ja".

Vilket det säkert förr eller senare gör.

HANS LINDQUIST

Mer läsning

Annons