Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från Forsen till Hiroshima

Annons

Junisolen letade sig in i sovrummet och jag vaknade till en fantastisk sommarmorgon. Det nattöppna fönstret gjorde rummet ännu svalt och det var behagligt att lyssna till den enorma fågelsången. Gick upp och tittade ut över ängen, fylld av de vackraste av midsommarblomster. Egentligen en för tidig blomning för att den ska överleva i sin prakt över den riktiga midsommaren. Men så otroligt vackert!

Plötsligt känner jag mig som Hök Mats i Ingmarsspelen, när han för sig själv och de andra Nåsborna som beslutat sig för att flytta till Jerusalem, lockar fram den ena efter den andra anledningen till att stanna hemma i byn och avstå från resan till det heliga landet. Bländad som han är över skönheten i den egna byn och i vardagen.

"Hur ska det kunna vara vackrare där borta i det heliga landet, än här hemma med all grönska på åker och äng, och med det blå vattnet i älven?"

På lördag lämnar jag försommaren i Dalarna för att resa till Japan. Tio dagar i österled blir naturligtvis en spännande upplevelse. särskilt som resan sker tillsammans med ett 50-tal kreativa människor från huvudsakligen Siljansbyggden som åker till Japan för att manifestera och utveckla det goda och mångåriga samarbete mellan Japan och Dalarna.

Vi kommer tillbaka till Sverige lagom för att kunna delta i midsommarfirandet på hemmaplan. Så det är inte ett dugg synd om mig och de andra resenärerna som missar en dryg vecka av försommar i vårt eget län. Vi är naturligtvis otroligt privilegierade. Men ändå infann sig ett sting av vemod över mig den här vackra nationaldagsmorgonen. Perioden mellan pingst och midsommar är den vackraste. Jag önskade att jag kunde vara vaken hela dygnet och ändå har ork att fullgöra alla normala uppdrag.

Jag tittar lite förstrött i resehandlingarna och ser att besöket i Japan också inkluderar en resa till Hiroshima. Jag har visserligen väskorna framme, men de är inte packade. Från försommarens skira grönska i Forsen till ett japanskt Hiroshima med alla dess minnesmärken över ett av mänsklighetens fruktansvärda grymheter. Det måste bli något alldeles speciellt. Kan en midsommarblomma från min äng överleva en 13 timmar lång flygresa till Hiroshima? Jag fylls av en innerlig känsla av att ta mig med en blomma från Dalarna till Japan.

Just då kommer beskedet om att Povel Ramel är död! Både oväntat, men ändå inte. Hur hedrar man en sådan suverän och folkkär artist?

Jag kommer inte på någon bättre variant än att lyda uppmaningen från herrar Ramel och Beppe Wolgers: Jag tar av mig skorna och låter de nakna fötterna möta den nyansade gräsmattan!

Mer läsning

Annons