Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

För 30 år sedan: Saigons fall. USA besegrat

Annons

I dag, för 30 år sedan, föll Saigon. Vietnamkriget var slut. Miljoner människor hade dött. Lidandet var enormt. Förstörelsen fruktansvärd.

För flertalet vietnameser var kriget ett nationellt befrielsekrig för landets återförening.

USA ärvde fransmännens redan förlorade kolonialkrig.

I Sverige och övriga västvärlden blev Vietnamkriget vattendelaren mellan höger och vänster i ännu högre grad än spanska inbördeskriget 30 år tidigare.

Det handlade om betydligt mer än kalla krigets motsatspar marknadsliberalism - planekonomi, demokrati - kommunistisk diktatur.

Kriget sammanföll med ungdomsrevolten i tiden, ibland kanaliserad som flummig "flower power", ibland som maoistisk revolutionskult.

Ungdomsrevolten var en generationskamp, ofta draperad i den socialistiska klasskampens gamla paroller och slagord.

Vänstervridningen präglade till och med klädmodet. Sällan har engelsmännens ironiska uttryck "radical chic" varit mer adekvat än då.

Hela opinionsläget vreds åt vänster med kriget som kraftfull katalysator. Socialdemokratin - inte minst Olof Palme personligen - oroades svårt av FNL-rörelsens och nyvänsterns lockelse på socialdemokratisk ungdom.

Revolutionära kommunistpartier växte som svampar ur jorden.

Palme iscensatte en alternativ Vietnam-rörelse med lotusblomman som symbol och gick i armkrok med Nordvietnams ambassadör i ett uppmärksammat demonstrationståg på Stockholms gator.

Avsikten var att visa världen att Palme och det svenska regeringspartiet, inte vänsterpartiet och allsköns marxistleninistiska sekter och profeter, åtnjöt det vietnamesiska folkets förtroende.

Problem hade även moderatledaren Gösta Bohman, som befarade att gammalkonservativa kretsar skulle sluta sig samman med den nya, okritiskt USA-vänliga höger (Contra), som uppstått under vietnamkriget och bilda ett nytt parti till höger om moderaterna.

Saigon föll och blev Ho Chi Minhstaden. Västerlandets vänsterprofeter tillspådde det återförenade Vietnam en utveckling till socialistiskt mönsterland.

Mer marknadsliberala andar befarade planekonomisk försumpning.

Ingendera fick rätt. Idag är Vietnam - i likhet med Kina - en av världens snabbast växande kapitalistiska ekonomier.

Statliga företag privatiseras i rasande takt.

Samtidigt som kommunistpartiet - det fortfarande enda tillåtna - regerar landet med diktaturmetoder.

På demokratisk befrielse väntar fortfarande Vietnams hårt prövade folk.

HANS LINDQUIST

Mer läsning

Annons