Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

FN måste visa musklerna

Annons

15 juli 2006

Det är säkert väldigt många runt om i världen som skulle önska att FN, och inte USA, fick spela en viktig roll i arbetet med att nå en både kort- och långsiktig lösning i Mellanöstern. Men hittills har recepten saknat viktiga ingredienser.

Demokratier krigar inte mot varandra, men demokratier kan för den skull föra krig. Det är Israel ett tydligt exempel på. Ända sedan den judiska staten utropades har användandet av den starka militär-makten varit garanten för Israels fortsatta existens i en fientlig omgivning - och samtidigt en ständig källa till kritik från omvärlden. För våld föder våld. Det har den senaste tidens allvarliga upptrappning av konflikten i Mellanöstern visat med brutal tydlighet.

När Israel nu åter låter vapnen tala både i Gaza och i södra Libanon sker det inte oprovocerat. Men rätten att försvara sitt territorium måste tas med medel som står i proportion till provokationens omfattning. Det är inte bara en juridisk fråga om vad som folkrätten tillåter eller inte tillåter, utan kanske främst en fråga om respekt för mänskliga rättigheter.

Raketbeskjutningar över Israel och kidnappning av israeliska soldater av palestinier i Gaza och shiamilisen Hizbollah i södra Libanon är bakgrunden till dagens ytterst allvarliga situation. Men att den blivit just så allvarlig som den är beror på att Israel har svarat med en fullskalig offensiv i Gaza och omfattande flygangrepp i Libanon. Åtskilliga oskyldiga människor har fått sätta livet till och den materiella förstörelsen är stor.

Israels regering spelar i praktiken sina fiender i händerna. För de vanliga palestinier i Gaza som inte har tillgång till el eller vatten och fruktar för sina liv på grund av offensiven lär knappast känna mer sympati för Israels kamp mot våldsverkarna i Hamas. De vanliga libaneser som sett Israel slå ut Beiruts internationella flygplats, vägar och annan civil infrastruktur lär inte heller känna någon tacksamhet för att grannen tar itu med terroristerna i shiamilisen Hizbollah.

Därför är det viktigt att världssamfundet snarast agerar för att hindra en ytterligare upptrappning av det farliga läget och får partierna att sitta ner och prata med var-andra istället för att låta vapnen tala. FN måste visa musklerna.

Snabbt.

På lång sikt kan Israels territoriella trygghet och israelernas säkerhet endast garanteras på politisk väg genom fred och försoning. Hur den palestinska Hamas- regeringen ska fås att gå med på det är ännu höljt i dunkel. Men chanserna underlättas sannerligen inte genom att sätta extrem och våldsam press på hela det palestinska samhället. Inte heller Israels press på Libanons bräckliga regering för Hizbollahs fientliga aktiviteter i landets södra delar är konstruktiv.

Mer läsning

Annons