Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett fruktat vapen

/
  • 130 miljoner kronor plockades ut från konton hos Swedbank i Lettland under slutet av förra veckan sedan rykten gjort gällande att banken hade ekonomiska problem. Rykten som visade sig vara falska.

Annons

De svenska bankerna Swedbank, SEB och Nordea, kontrollerar cirka 80 procent av den lettiska finansmarknaden. Trots att bankerna tillhör de starkaste i Europa hindrade det inte att en allvarlig ryktesspridning kom i omlopp och som fick bankernas kunder att snabbt tömma sina konton via uttagsautomater. Det är inte utrett vad som fick ryktena att ta fart, men veckoslutets turbulens visar att befolkningen i de baltiska länderna har ett lågt förtroende för banksektorn.

Det är framför allt Swedbank som drabbats av ryktesspridningen och som fick den lettiska regeringen att hålla ett extra sammanträde för att dels få överblick över situationen, dels vidta nödvändiga åtgärder för att stoppa ryktena. Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis är övertygad om att uppgifterna om bankernas finansproblem har spridits avsiktligt i syfte att destabilisera situationen i landet.

Dombrovskis tror att det är den lettiska finansinspektionens beslut i förra månaden om att stänga den lettiska sparbankens verksamhet som har bildat grogrund för allehanda rykten om bankernas tillstånd. Efter landets ekonomiska kris under 2008 och 2009 finns det en utbredd misstänksamhet mot bankväsendet i Lettland. På hösten 2008 kollapsade den lettiska banken Parex, vilket i sin tur tvingande landet att begära nödlån från EU och IMF. Vad som sedan följde av ekonomiska problem, har etsat sig fast i letternas minnen.

Ryktesspridning är ett fruktat vapen i finansvärlden. Martin Noréus, chef för Finansinspektionens tillsyn av stora banker, konstaterar mycket riktigt att förtroende är A och O för en bank. Därför var helgens ryktesspridning och åtföljande bankrusning allvarligt för Swedbanks lettiska verksamhet. Men med tillgångar på cirka 21 miljarder kronor i Lettland, är 130 miljoner kronor i bankuttag inte mycket mer än ett kortsiktigt likviditetsproblem, anser han.

Situationen i Lettland lugnade ned sig under måndagen, förmodligen till stor del tack vare ett snabbt agerande från den lettiska regeringen och att finansinspektionerna i både Lettland och Sverige var snabbt ute för att avfärda ryktena. Beslutet att låta lettisk polis utreda vem eller vilka som ligger bakom ryktesspridningen är också en åtgärd som visar att berörda myndigheter agerar på ett sätt som förhoppningsvis stärker bankernas och statens förtroendekapital bland letterna.

Mer läsning

Annons