Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En politisk trätoarena

Annons

den 1 februari 2007

Vi ska inte heller blunda för att folkpartiförslaget har både för- och nackdelar. Det är till exempel lätt att komma till slutsatsen att betygsomdömet har ett måttligt värde i bedömningen av en elev som just inlett den långa vandringen genom grundskolan.

Utbildningsdepartementets förslag som nu gått ut på remiss handlar om att ta bort det förbud som den tidigare socialdemokratiska regeringen drev igenom, nämligen att tillämpa betygsliknande omdömen i grundskolan. Vad som tills vidare gäller är att skriftliga omdömen endast får lämnas efter överenskommelse med föräldrarna och att dessa omdömen inte får likna betyg.

Poängen med att göra det möjligt för de skolor som så vill att friare utforma omdömena är att informationen ska kunna bli tydligare. Tanken bakom det är i sin tur att ju snabbare stödinsatser kan sättas in för att hjälpa barn desto större är möjligheterna att hjälpen ska bli¨framgångsrik. Ungefär var fjärde elev lämnar ju grundskolan utan fullständigt slutbetyg. Den bakgrunden får inte glömmas bort. Den förklarar varför många föräldrar är angelägna om att tidigare än i dag få tydligare besked om hur det går för deras barn i skolan.

Lärarnas riksförbund har dock en poäng i sin invändning mot förslaget om att ju mer betygslika skriftliga omdömen blir desto viktigare är det att de är så likvärdiga och jämförbara skolor emellan som möjligt. Annars skapas ju osäkerhet. Samtidigt torde det stå klart att den aspekten är mer relevant när eleverna får riktiga betyg.

Skolverket konstaterar i en kommentar att det i dag är omöjligt att kontrollera hur alla omdömen är utformade. Följaktligen ser verket inte slopandet av förbudet mot betygsliknande skriftliga omdömen som en stor sak. Det är den inte heller. Däremot vore det vällovligt om den kunde bidra till att avdramatisera betygsfrågan i den svenska skoldebatten.

Det är inget fel att folkpartiet driver på i utvecklingen av skolan. Men det är också viktigt att Jan Björklund och andra i hans närhet inte hastar så snabbt och kommer med så många förslag att få av dem går i verkställighet.

Förändringar kostar pengar och tid. Kommunerna måste också få utrymme för ett genomförande. Ännu viktigare är att nya förslag som påverkar skolans sätt att arbeta förankras på ett sätt att de också överlever åtminstone under en hel mandatperiod.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons