Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En monopolbrytares död

Annons

Stenbeck bröt flagrant med Sveriges ärevördiga mediakonventioner, där de statliga radio-, tv- och telemonopolen länge angett tonen. 1987 inledde hans reklamfinansierade TV 3 sändningar från Storbritannien utom räckhåll för den svenska lagens eljest långa arm. Något så oerhört hade inte inträffat sedan försöken med "Radio Nord", som sände från en båt på internationellt vatten på 50-talet tills polisen satte stopp. Men från London kunde Stenbeck ostraffat sända TV3 via satellit. Monopolets tid var förbi.

I ett desperat utspel ville ortodoxa s-politikern Maj-Britt Theorin kriminalisera parabolantenner i Sverige. Mer omdömesgilla sossar insåg vad klockan var slagen i tv-satelliternas tidevarv. Socialdemokratin gav upp etermonopolet. Monopolet hävdes och TV4 kunde för dussintalet år sedan inleda reklamfinansierade sändningar från stationer i Sverige. Givetvis med Stenbeck som delägare.

Traditionellt uppträder det svenska näringslivet politiskt neutralt. Låt vara med konservativ framtoning och diskret favorisering av moderata samlingspartiet.

Jan Stenbecks partipolitiska attityd var radikalt annorlunda. Han odlade målmedvetet kontakter med framstående ickesocialistiska socialdemokrater som starkt EU-vänlige och ekonomiskt liberale Odd Engström, Björn Rosengren och Lars Engqvist. Samtliga statsråd.

Stenbeck engagerade Lars Engqvist som programledare i "Stoppa pressarna" i TV3 på 80-talet. Senare övervägde Stenbeck att köpa upp - och därigenom rädda - förlustdrabbade Arbetet i Malmö, där Engqvist var chefredaktör. Rörelsen föredrog att lägga ned tidningen.

Sedan Odd Engström avgått som socialdemokratisk vice statsminister efter förlustvalet 1994 städslades han av Stenbeck som "omvärldsanalytiker". Metoden att satsa på aktiva, modernt tänkande socialdemokrater var unik - och sågs säkert som "ytterst opassande" av mer konventionella näringslivskretsar. Stenbeck tillämpade bara den gamla brittiska visdomen "if you can´t beat them, just join them". Slikt frisinne imponerar.

I sina egna tidningsprojekt var Stenbeck utomordentligt motsägelsefull. Dels startade och drev han starkt journalistiskt och publicistiskt profilerade projekt som reportagetidningen "Z" och "Moderna Tider". Den senare fortfarande ett uppmärksammat "smalt" forum för avancerad idédebatt.

Samtidigt är Stenbeck mannen bakom gratisbladet "Metro", i publicistkretsar ofta skälld för att vara en profillös "otidning".

Stenbeck dök upp vid en tidpunkt då de svenska radio/tv och telemonopolen överlevt sig själva men fortfarande hölls intakta genom socialdemokratisk ortodoxi, eller rättare sagt socialistisk konservatism. Som färgstark monopolbrytare utförde han icke desto mindre en banbrytande insats. Stenbeck visade vägen.

Åtskilligt i hans övriga, omfattande verksamhet är fortfarande kontroversiellt - och kommer förhoppningsvis att så förbli. Den amerikanska ovanan att även i tämligen oträngt mål processa i stället för att fortsätta förhandlingarna hör inte hemma i Sverige - inte ens i Europa. Den tuffa stenbeckska personalpolitiken liksom hans ofta vrånga attityd till facket är förhoppningsvis heller inte epokbildande på den här sidan av Atlanten.

Mer läsning

Annons