Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En dålig TV-duell

Annons

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson föreföll oförmögen att debattera andra frågor än invandringen, som han ständigt återkom till oavsett ämnet. Vilket på sitt sätt är följdriktigt. Han och hans parti har aldrig långvarigt lyckats åstadkomma någonting annat än hatfylld missnöjespolitik kring invandring och invandrare.

Mona Sahlin hade emellertid också svårt att få in några hårda träffar på motståndaren. Detta är lite anmärkningsvärt med tanke på att Mona Sahlin är en garvad politiker, medan Jimmie Åkesson fortfarande är en gröngöling i branschen. Debatten urartade ideligen i tröstlös munhuggning, där båda parter mest pratade i mun på varandra och förbi varandra. Lennart Ekdal gjorde genomgående en slät figur som debattledare och föreföll okunnig i själva stridsfrågorna.

För sverigedemokraterna och Åkesson personligen blev tv-debatten likväl en seger. Inte sakligt sett men såtillvida att det nyss sekteristiska partiet nu av många uppfattas som "ett riktigt parti" vars partiledare får duellera i TV-rutan med självaste oppositionsledaren Mona Sahlin. Det brittiska talesättet om att "adla sin kritiker" genom att debattera med, istället för att nonchalera en olustig motståndare, gick i uppfyllelse.

Likväl var det rätt av Mona Sahlin att försöka sig på fajten, trots att första matchen slutade i oavgjort, varvid missnöjespartiet tyvärr kommer att få störst, propagandistisk nytta av ringmötet. SD:s opinionssiffror är sådana, att partiet inte längre kan nonchaleras som en befängd sekt för hatsprängda stollar och politiska extremister. Nu gäller verkligen att se till, att striden inte förs på uppstickarpartiets opportuna villkor. SD ska inte ha initiativet!

För socialdemokraterna är senaste tidens sverigedemokratiska opinonsframgångar särskilt oroväckande. SD bildades av nynazister och andra högerextremister. Nu visar det sig emellertid att politikens traditionella höger-vänstertänkande inte längre håller streck. Upprepade opinionsmätningar avslöjar nämligen att sverigedemokraterna numera framförallt tilldrar sig sympatier från väljare, som tidigare slentrianmässigt, av klassmässiga skäl, röstat på sossarna. Mona Sahlins nästan krampaktiga försök att mantalsskriva sverigedemokraterna hos borgerligheten var därför en dålig debattaktik. Vagt viftande med högerspöket har effekt endast på övertygade, socialistiska vänstermänniskor. Inte den nu aktuella väljarkategorin.

Rätta sättet att tampas med sverigedemokrater är att agera offensivt och konkret ta upp partiets väldokumenterade samröre genom åren med nazism, rasism, främlingsfientlighet och andra ruggigheter. Påpeka sd:s krav på moskéförbud och diskriminering av svenska muslimer, vilket i klartext innebär att vår grundlagsstadgade religionsfrihet ska sättas ur spel.

Lika angeläget är att hålla fram partiets minst sagt osmakliga hetskampanjer internt och externt mot Mona Sahlin personligen. Även här gäller:

Fram med konkreta, ordentligt dokumenterade exempel och ställ sverigedemokraterna mot väggen.

Sluta skuggboxas!

Mer läsning

Annons