Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emma Jaenson: Varför låter vi genusteorier med skakig vetenskaplig grund härja fritt på högskolan?

Annons
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, vill att genusteori ska genomsyra Högskolan Dalarnas verksamhet. Här syns hon i högskolebiblioteket i Falun.

På hemsidan för Nationella sekretariatet för genusforskning lyder en mening: "Vi jämställdhetsintegrerar Sverige". Politiska trender tillåts i allt större utsträckning att påverka Sveriges högskolor och universitet.

Svenska Dagbladets oberoende moderata ledarsida granskade nyligen sekretariatet, som fått i uppdrag av regeringen att "jämställdhetsintegrera" alla lärosäten i Sverige - däribland Högskolan Dalarna. Jag har läst skriftväxlingen mellan sekretariatet och högskolan.

Integreringen innebär en omfattande omformatering av hela högskolans kärnverksamhet – av all forskning och utbildning. Bland annat ska ojämställda strukturer i klassrummen studeras med hjälp av observatörer som iakttar mönster i hur deltagarna interagerar med varandra.

Genuspåbudet ger också att minst 40 procent i den akademiska verksamheten i alla lägen ska representeras av vardera kön. För att uppnå detta ska man göra ”justeringar av utbildningarnas innehåll och marknadsföring för att göra dem mer tilltalande för underrepresenterat kön.”

Lärarna ska även arbeta utifrån ett normkritiskt arbetssätt och kursplaner, kurslitteratur och fysiska utbildningsplatser ska granskas för att säkerställa att de har ett jämställdhetsperspektiv.

Givet att genuslärorna tillåts styra den högre utbildningen kunde man förstås tro att de var fast förankrade i vetenskapliga belägg som säger att detta är bästa sättet att organisera högskolestudier.

Men i Norge har vetenskapsrådet beslutat att inte tilldela genusforskningen några offentliga medel. Det sägs att beslutet påverkades av dokumentären Hjernevask (Hjärntvätt) som sändes under 2010 på NRK (norska public service) och som visade att genusvetenskapen har tveksamt vetenskapligt stöd.

Vetenskaplig forskning grundas oftast i empiriska studier av företeelser i samhället. Men inom genusforskning utgår man i stället från en redan färdig hypotes om strukturer och könsmaktsordningar och härleder sedan orättvisor i samhället utifrån dessa.

Man väljer aktivt bort faktorer som inte stämmer med den bilden av verkligheten. Detta trots att det som politiskt motiverar enorma satsningar på akademisk forskning och utbildning är att sträva efter objektiva sanningar hjälper oss att bättre förstå hur samhället fungerar.

Att regeringen låter aktivism styra högskolor och universitet är förstås illa nog. Att därtill låta jämställdhetintegrering och postmoderna studier, som varit trendiga det senaste årtiondet, tränga undan vetenskaplig forskning som förfinats genom århundraden är inget annat än oförlåtligt.

LÄS ÄVEN: Fler krönikor av Emma Jaenson

Krönikören Emma Jaenson.

Mer läsning

Annons