Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emma Jaenson: Säg nej till hans förslag om minskad informationsfrihet

Annons
Justitieminister Morgan Johansson (S) förslag om grundlagsändring bör skrotas. Foto: Anders Wiklund

Digitaliseringen har fört med sig en större tillgång till information, men även fler försök till att begränsa den. I sociala medier kan inlägg stängas av efter att mediejättarna fått in anmälningar.

Att SvD, SVT, SR och DN nyligen lanserade den statligt stödda kampanjen mot ”fake news” är ett tecken på att tillgången till information inte anses vara helt oproblematisk.

I höstas lämnade regeringen en proposition om "ändrade mediegrundlagar" till riksdagen. Förslaget ska röstas om innan sommaren och efter valet i höst. Röstas förslaget igenom träder det i kraft redan 1 januari 2019.

Ändringen gäller vår 253-åriga tryckfrihetsförordning och den senare yttrandefrihetsgrundlagen från 1992.

Regeringen vill försvåra möjligheten för privatpersoner att få tillgång till domar och integritetskänsliga uppgifter, som i dag är sökbara för allmänheten.

Dessa uppgifter kommer att vara tillgängliga för utvalda grupper, som personer inom rättsväsendet och journalister. Som privatperson måste man efter lagändringen vända sig specifikt till den tingsrätt där fallet varit aktuellt.

Anledningen är att regeringen vill stoppa företaget Lexbase som säljer brottsmålssökningar. Hänsyn till individens integritet är så klart oerhört viktig. Men Lexbases missbruk av offentliga handlingar är knappast fog nog för att genomföra drastiska ändringar i grundlagen.

Det finns andra sätt att reglera kommersialiseringen av integritetskänsliga uppgifter, än att strypa sökbarheten för alla medborgare.

Hård kritik har inkommit mot förslaget från både Publicistklubben och Journalistförbundet. Tidningsutgivarna här även de motsatt sig delar av förslaget.

För vad ändringen innebär i praktiken är ett skifte där informationsmakt säkras till dem som redan har den, medan andra missgynnas.

Förslaget fastslår att enbart dem som anses vara ”professionella aktörer” ska få tillgång till de integritetskänsliga uppgifterna. Vilka som kommer göra bedömningen av detta, eller vilka kriterier som krävs, framgår inte.

Digitaliseringen har ritat om medielandskapet. Framstegen har inneburit en enorm demokratisering och transparens som är positiv, men som så klart även medfört vissa problem.

Yttrandefrihet och personlig integritet ska ständigt vägas mot varandra, men i ett demokratiskt samhälle bör allmänhetens fria tillgång till information väga mycket tungt.

De så kallade alternativa medierna, som har blivit ett samlingsbegrepp för all sorts icke-traditionell journalistik, är de som skulle drabbas.

Dessa fristående medier innefattar trots allt en enorm bredd av allt från bloggare med expertkunskap och grävande journalistisk verksamhet till en hel del mindre seriösa aktörer. Värdet av att privatpersoner kan granska politiska makthavare eller andra offentliga personer är enormt.

Häpnadsväckande i sammanhanget är att samtliga partier i riksdagen, förutom SD, står bakom förslaget. I den här frågan står ledarredaktionen helt bakom SD. Förslaget till grundlagsändring bör skrotas.

Det är ytterst oroväckande att enbart de aktörer som är etablerade ska ha tillgång till informationen.

Mer läsning

Annons