Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emma Jaenson: Att 98 procent av gagnsingarna saknar skyddsrum visar att vi måste ta eget krisansvar

Annons
Krönikören Emma Jaenson är ledarskribent (vik.) på Dalarnas Tidningar.

Svenskar är i global jämförelse dåligt förberedda att klara sig i händelse av en katastrof. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mer än hälften inte grundläggande hemberedskap i form av vatten, mat, värme och kommunikation.

Den 18 november rapporterade DT att 100 000 invånare i länet saknar skyddsrum. Sämst ställt är det i Gagnef där ynka två procent av befolkningen får plats i utrymmena. I Vansbro, Malung–Sälen, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Säter räcker skyddsrummen till tio procent av invånarna.

LÄS ÄVEN (+):

100 000 saknar skyddsrum i Dalarna: "Det är först till kvarn som gäller"

Cirka sju miljoner människor får plats i skyddsrum över hela Sverige, och tanken är inte heller att alla ska få plats. De är till för de människor som kan ha behov av dem.

Utrymmena är också placerade på strategiska platser där man tänker sig att det är störst risk för en katastrof; exempelvis längs med östkusten som antas drabbas först. Ryssen skulle troligtvis inte börja ockupationen av Sverige i Gagnef.

Det har inte byggts några nya skyddsrum i Sverige sedan 2002, MSB har nu fått i uppdrag att se över de befintliga och rusta upp där det finns behov.

Utrymmena är till för händelse av krig och skyddar mot bland annat splitter, bränder och biologiska stridsmedel. I P4 Dalarna menade dock Falu kommuns säkerhetschef Jan-Åke Holmdal att man i stället bör evakuera hela området i en katastrofsituation, i stället för att gå under jord.

2014 listade MSB 27 extra allvarliga hot mot Sverige. Pandemier, elförsörjning och kärnkraftsolyckor var några. Dalarna har dock en annan situation än storstadsregioner, och dalfolk har bättre förutsättningar att klara sig i krissituationer, trots bristen på skyddsrum.

Dalarna har en lägre befolkningstäthet och en vana av att allt inte fungerar perfekt medan exempelvis Stockholmsmedier hamnar i chock när det kommer två decimeter snö.

Strömavbrott är det troligaste (och vanligaste) man bör vara beredd på. Det skulle bli mörkt och kallt hemma i bostaden. Matbutiker skulle stänga och på grund av det kontantlösa samhället skulle de allra flesta människor ändå inte kunna handla något. Inom några timmar skulle även vattenförsörjningen försvinna.

Då är det bäst att veta var det finns en brunn, eller ha bunkrat upp med åtskilliga liter vatten. Om man har genomfört förberedelser enligt statliga rekommendationer, det vill säga 72 timmar, skulle man förmodligen klara sig relativt bra.

Vi blir allt mer beroende av saker vi inte själva har kontroll över. Fasta telefonnätet (som fungerar i händelse av strömavbrott) är på väg ut.

Tilliten till "ny teknik" och digitala lösningar, och vårt ökade beroende av dessa har skapat en ny form av hjälplöshet.

195 personer får plats i skyddsrum i Gagnefs kommun.Foto: Klockar Mattias Nääs

Mer läsning

Annons