Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den skola politikerna vill att vi ska ha

/

Annons

Friskolor är en mångfacetterat fenomen. Många drivs seriöst och är inte konfessionella, levererar bra utbildning och ger elever och lärare samma förutsättningar som den kommunala skolan. Men en liten del friskolor skapar stora rubriker när de missköts, är uppenbart sekteristiska, går i konkurs, när lärare och elever lämnar dem i protest eller Skolverket ingriper. Några få lanserar sig som nöjesfält, kom när du vill! Frihet, jämlikhet och skoj! För att distansera sig från den grå vardagsutbildningen vill man förknippas med flashiga "event" som till exempel Street performance. Här bedriver vi ingen vanlig betonghäcksutbildning, här förverkligar du dig själv!

Och samtidigt som kommunen är den kommunala skolans huvudman försöker den hänga med, ont om sökande till naturvetarprogrammet? Vi finansierar ett superstort skateboardövningsfält och startar skateboardnaturveteri! Elever till varje pris! I slutet av maj sändes ett radioprogram, Kaliber, som antydde att man i friskola fick bättre betyg än i kommunal utbildning. En seriös undersökning visade, att barn i friskola fick högre slutbetyg än deras nationella prov signalerade. "Höga betyg till salu?" frågade en ledarskribent. Skolministern lovade undersökning och fler nationella prov i fler ämnen för att komma till rätta med problemet.

Är det rätt sätt? Hur många årtionden kommer att gå innan nya nationella prov kan skickas ut? Vem ska tillverka dem? Vem ska rätta? Vem ska kontrollera?

Och här kom fokus att lämna friskolorna för skolministern: Svartmålade han inte systematiskt svensk skola? Ordförande i Lärarförbundet och ordförande i Sveriges elevråd presenterade undersökningar som visade hur negativt skolan presenterats av politiker och media under de senaste tio åren. Medan politiker om och om igen ondgör sig över "flum" och "mössa på" i klassrum menar lärar- och elevföreträdarna att man borde lyssna mer på dem som finns i skolan och ta till sig deras uppfattningar om arbetsplatsen.

Vi är helt övertygade om behovet av behöriga lärare. Ingen broderiintresserad sätts som kirurg. Varför klistrar man på vårt arbete beteckningen "flum"? Är det för att läroplanen ålägger oss att förutom kunskaper också stå för viss social fostran?

Vad vi vet är att vi får den skola kommunens politiker anser vi förtjänar. En kommun som satsar ekonomiskt på utbildning, utbildade lärare, positivt engagerar sig i skolfrågor och lyhört stimulerar en positiv debatt, den kommunen kan också få till stånd ett fruktbart samarbete mellan seriösa friskolor och kommunal verksamhet.

Många frågar mig varför det ofta är pensionerade lärare eller människor ur helt andra yrkesgrupper som tar till orda i skolfrågor. Svaret är enkelt. Vi, som i dag arbetar i skolan hinner sällan under terminerna samla oss till inlägg eller motlägg. Vi är för upptagna av vårt arbete. Det är så viktigt.

ANNIKA ÖYEN

från Falun är biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Mer läsning

Annons