Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den oumbärliga arbetslösheten

Annons

Många gånger har man hört högt uppsatta personer ondgöra sig över att människor inte har arbeten. I skägget mumlas det om "full sysselsättning", men förtigandet om arbetslöshetens verkliga natur måste få ett slut.

Det finns ingen bland dem som tror på kapitalismen, i varken näringslivet eller politikerkåren, som på allvar försöker eller ens vill bli av med arbetslösheten. I själva verket är att vara arbetslös ett av de viktigaste arbeten man kan ha i dagens ekonomi.

På många sätt hetsas och svälts man ut om man råkat hamna utanför arbetsmarknaden. Räcker inte arbetsförmedlingens påminnelser om att man ständigt ska söka jobb så hjälper bidragsnivåerna för att till slut mota in en i en desperat situation där man tar det arbete som bjuds, utan att knota.

Som om det inte vore nog med dessa strukturella piskor finns det med oss från svunna tider att arbetslöshet skulle ses som något fult. Föreställningen om att man inte skulle "göra rätt för sig" när man inte har något arbete att gå till är rent nonsens.

I dagens Sverige är det inte tänkt att alla ska få arbete. När politiker talar om full sysselsättning, men inte förordar en stor förändring av vårt ekonomiska system så ljuger man om den ekonomiska realiteten. Men många politiker har inte mod att ens ljuga, utan nöjer sig med att förtiga verkligheten om arbetslöshetens nödvändighet.

I en kapitalistisk ekonomi skulle en arbetslöshet på under 2-3 procent leda till att människor, på grund av den minskande konkurrensen om jobben, skulle ställa högre krav på lön och arbetsmiljö. På detta skulle arbetsköparen svara med höjda priser på varor och tjänster, vilket gör att samhället riskerar att hamna i en inflationsspiral.

Men om det då inte är tänkt att alla i vårt samhälle ska ha ett arbete, varför talar då företagsledare och politiker som om det vore så?

Anledningen är att det då skulle vara väldigt svårt att upprätthålla hetsen mot de arbetslösa. För om man erkände att förtryck och försämringar är nödvändiga för att få de arbetslösa att fungera som en desperat reservarmé för att tysta kraven på bättre löner och arbetsmiljö på arbetsplatserna, då skulle man genomskådas och möta på motstånd.

DANIEL TANSE

Daniel Tanse bor i Falun och är ledamot för miljöpartiet i skolstyrelsen.

Mer läsning

Annons