Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den globala dagordningen

/

Annons

Möjligen kan vi notera att åtminstone klimatfrågan betraktats med större allvar vid årets toppmöte, än när ledarna för världens rikaste länder möttes i S:t Petersburg under Vladimir Putins ledning.

Det är viktigt att komma i håg att G8-klubben inte arbetar i enlighet med något fördrag som ställer krav på avtal och formella uppgörelser. Även om mötet har några ytterst kvalificerade deltagare och agendan upptas av tunga och globala frågor, avlutas mötet med en kommuniké utan bindande förpliktelser för dem som deltagit.

Därför kan det tyckas något märkligt att gruppens årliga träffar alltid framkallar så omfattande protester från olika organisationer. Årets möte på Östersjökusten blev inget undantag. Redan en vecka innan förhandlingarna utbröt kravaller efter sammanstötningar mellan polis och internationella demonstranter. Avsikten bakom demonstranternas aktioner är förstås att fästa omvärldens uppmärksamhet på den ekonomiska orättvisan i världen. Det är knappast troligt att bråket har någon som helst effekt, allra helst som G8-gruppen inte fattar bindande beslut.

I rena siffror är det mest påtagliga resultatet från årets möte löftet från G8-länderna om att satsa 60 miljarder till Afrikas kamp mot aids, hiv, malaria och tuberkulos. Det är mycket pengar, men ändå en otillräcklig insats i en del av världen där 11 miljoner människor är i behov av vård enbart på grund av hiv och aids. Förhoppningsvis lever den nuvarande G8-ordföranden Angela Merkel upp till sitt löfte från i förrgår om att G8-gruppen ska utöka hjälpen till Afrika, utöver de 60 miljarderna.

Klimatfrågan har också stått i fokus under mötet med Tyskland som värdnation. USA-presidenten George Bush har länge haft svårt att hantera EU:s kraftiga påtryckningar, liksom besluten i Japan och Kanada om att halvera utsläppen av växthusgaser till 2050. Ryssland har också valt att passa i klimatfrågan. Men Bush har ändå lanserat en egen klimatplan som går ut på att de största "klimatbovarna" samlas till en egen konferens för att utarbeta en plan kring ett gemensamt ansvar för att utsläppen av växthusgaser minskar.

Det är fortfarande mycket en läpparnas bekännelse från presidenten, men en stigande medvetenhet på hemmaplan och det faktum att Kyotoprotokollet uppgör att gälla om fem år innebär också en möjlighet för kommande USA-adminstrationer att hitta på något som möjligen kan ursäkta bristen på ansvar över att inte ha signerat Koyotoavtalet.

Vladimir Putin valde också den här gången att inta en låg profil i miljöfrågan. Genom sitt utspel att föreslå USA att tillsammans med Ryssland upprätta en gemensam robotbas I Azerbadjan, undvek han klimatfrågan och satte i stället fokus en annan ytterst kontroversiell fråga när det gäller relationerna mellan Ryssland och USA och förhållandet till Europa.

Fortsättning följer. Både om klimat- och robotfrågan.

Mer läsning

Annons