Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Davids möte med Goliat

Annons

Redan för någon vecka sedan fick en annan europeisk gäst hos Bush, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, lyssna till den amerikanska inställningen som i och för erbjuder en stor förståelse av problematiken med klimatförändringar och behovet av att minska utsläppen av växthusgaser. Men som också signalerar ett komplett ointresse för ett internationellt avtal som också omfattar krav på USA.

Den svenske statsministern har mötts av i princip samma budskap. George Bush vill minska användandet av olja och bensin och har satt upp ett mål att USA ska minska förbrukningen med 20 procent under den närmaste tioårsperioden. Där sätter han ned foten och vill hellre diskutera olika tekniska lösningar än att medverka till verkningsfulla avtal.

USA har, till skillnad från EU-länderna, inte skrivit på Kyotoavtalet, den internationella överenskommelsen som ska minska världens utsläpp av växthusgaser med fem procent fram till 2012. EU har gått längre i unionens miljöpolitik. De 27 medlemsländerna ska innan år 2020 minska sina utsläpp med 20 procent i jämförelse med 1990 års nivå. Det beslutet togs av EU i mars.

Visserligen kunde Fredrik Reinfeldt i mötet med Bush också referera till nye FN-chefen Ban Ki-moons övertygelse om behovet av internationella uppgörelser för att nå resultat i klimatfrågan, men lika litet som George Bush tar särskilt stort intryck av omvärldens syn på irakkriget, lika måttlig är han i förmågan att ta till sig av det ökade internationella engagemanget för miljö- och klimatfrågan.

Även om det knappast är troligt att Fredrik Reinfeldt ser sig som någon klimatapostel under besöket i USA, är det bra att han markerar den svenska och europeiska inställningen. Mycket tyder på att han är livligt påhejad av den amerikanske Sverigeambassadörens Michael Woods, som snabbt har blivit en utmärkt förbindelselänk mellan våra länder.

Woods har gjort det tydligt att han är imponerad av det tekniska kunnandet i svenska företag som ägnar sig åt nya miljötekniska lösningar. Han har också listat och presenterat 30 av dem för amerikanska riskkapitalister i syfte att få fram kapital till utveckling av företagsideer inom sektorn alternativ energi. Woods påtagliga engagemang i miljöfrågan, kopplad till hans erkänt goda kontakter med den amerikanske presidenten är utmärkt inkörsport för Sveriges möjligheter att påverka.

Det finns ingen anledning att underskatta värdet av den svenske statsministerns "missionsresa" till USA. Klimat- och energifrågor är angelägna ämnen hos den amerikanska allmänheten. Den har, till skillnad från oss, en bred erfarenhet av vad naturkatastrofer innebär.

Även budbärare från små länder som Sverige är viktiga om budskapet har ett sådant kraftfullt innehåll att det slår igenom inte bara här hemma utan också i USA.

Mer läsning

Annons