Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför bör Dalarnas bruksorter rösta bort S i valet år 2018

/

Många lokalpolitiker spelar schack med industridöden. Kommuner med en dominerande arbetsgivare är extra sårbara för konjunkturfall och strukturomvandlingar.

Annons

Findus nedläggning i Bjuv fick LO:s ordförande Karl-Petter Thordwaldsson att skandera ”inte en ärta ska flytta till Tyskland”. Ericssons varsel i Kumla och Borås tvingade regeringen att anställa ytterligare några samordnare.

Samtidigt är riskerna ännu större på andra håll. Mest extrem av kommunerna i Dalarna är Ludvika där 21 procent av samtliga arbetande är anställda av ABB. Det placerar Ludvika sjua från botten i Sverige när det handlar om beroende av en enda arbetsgivare.

I mer än 70 kommuner skulle en kris hos den största privata arbetsgivaren få stora konsekvenser för skatteunderlaget.

Enligt statistik framtagen av Dagens Samhälle står det dominerande företaget – läs: stålverket, pappersbruket eller bryggeriet – för minst 10 procent av jobben i 49 kommuner. Den mest sårbara kommunen är sörmländska Oxelösund där mer än fyra av tio invånare jobbar åt SSAB.

Det finns ingen quick fix mot kommuners sårbarhet. Däremot finns en checklista att följa för att minska känsligheten för strukturomvandlingar.

1. Rösta bort sossarna! 1980 fanns det 39 sårbara kommuner. När Svenskt Näringsliv häromåret uppdaterade listan fanns 28 av dessa kvar på listan.

I 13 kommuner hade läget till och med försämrats från ”sårbara” till ”genuint sårbara”. Fullmäktiges syn på företagande har betydelse, vilket märks på rankinglistor över näringslivsklimat.

Den minsta gemensamma nämnaren mellan orter som Olofström, Finspång, Emmaboda, Sandviken och Ludvika? Socialdemokraterna prenumererar på kommunalrådsposten.

2. Glöm Norrlandsmyten! Sveriges största sammanhängande områden av sårbara kommuner finns i Bergslagen och Smålands östra inland. Att efterlikna Norges glesbygdspolitik, med olika arbetsgivaravgifter beroende på avstånd från Oslo, vore alltså ingen mirakelkur.

Befolkningstäthet är en av flera faktorer som påverkar näringslivet, men kommunens folkmängd verkar ännu viktigare. Kommuner med färre än 8 000 invånare är överrepresenterade på listan över sårbarhet. Det är ytterligare ett argument för kommunsammanslagningar.

3. Lösningen finns på hemmaplan! Smidigare arbetspendling gör underverk för storstadsnära, men sårbara, kommuner som Södertälje.

I Bergslagens pärlband av orter beroende av en arbetsgivare spelar det mindre roll om pendlingen till en lika sårbar grannkommun förkortas med 10 minuter. Lösningarna kan inte enbart vara statliga infrastrukturpengar. Korta handläggningstider för allt som rör nyföretagande är en början.

4. Bejaka välfärdsbolagen! I kommuner med många 40- och 50-talister ökar behovet av tjänsteföretag. Det är inte jättesmart att motarbeta valfrihet av ideologiska skäl om en kommun behöver ett mer diversifierat näringsliv.

5. Satsa på skolan! Det finns ofta en hatkärlek mellan ”bruket” och befolkningen. Fler unga behöver få kunskap om företagande.

Att inte ens hälften av Sveriges kommuner erbjuder UF-företagande på gymnasiet är för dåligt. Övergången från UF till F-skattsedel bör också bli smidigare.

Riv ut och spara.

Mer läsning

Annons