Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Danskarna vid EU-rodret

Annons

Men det kan också gå illa. Danska regeringen kan mycket väl stöta på patrull när de viktiga framtidsfrågorna om östutvidgningen och i samband med detta när jordbruksstödets storlek ska avgöras. Dessutom kommer irländarna att folkomrösta en andra gång om Nice-fördraget, ett fördrag som är en förutsättning för att utvidgningen ska kunna ske överhuvudtaget.

Slutförhandlingar med kandidatländerna står högst på dagordningen under hösten, och tanken är att det slutgiltiga genombrottet för utvidgningen kommer i samband med toppmötet i Köpenhamn i vinter.

Såsom EU:s institutioner fungerar i dag så är en stor del av makten centrerad till medlemsländernas statschefer. Det folkvalda Europaparlamentet, medlemsländernas oppositionspartier i de nationella församlingarna och enskilda ministrar har inte alls lika mycket att säga till om. För den demokratiska legitimiteten är detta givetvis ett problem, samtidigt som en indirekt folkvald statsminister säkerligen har större demokratisk förankring än en folkvald europaparlamentariker. Den danske statsministern Anders Fogh

Rasmussen får således ett stort inflytande över unionens utveckling det kommande halvåret.

Men Danmark har också valt att stå utanför flera av EU:s enskilda samarbeten. Danskarna röstade nej till euron i folkomröstningen för två år sedan och får därmed inte sitta ordförande när finansministrarna i eurogruppen sammanträder. Samma sak gäller det militära samarbetet inom EU.

Men i flyktingfrågorna, där Danmark inte heller deltar i det gemensamma arbetet, kommer integrationsminister Bertel Haarder från Venstre att sitta ordförande. Haarder var ministern som satte igång ordkriget mellan Danmark och Sverige kring flyktingpolitiken när han i SVT-programmet Agenda gick till verbal attack mot svenska regeringen och Mona Sahlin.

Att Haarder skulle ha ändrat inställning och därför kommer verka för en europeisk flyktingpolitik baserad på viktiga principer om rättssäkerhet och human behandling av flyktingar är inte att vänta. Tvärtom finns risk att VK-regeringen väljer att fortsätta på den väg EU slagit in på i migrationspolitiken. Det skulle innebära ytterligare åtstramningar i regelverk och praxis, något VK-regeringens ständiga nagel i ögat Dansk folkeparti skulle välkomna med öppna armar.

Det finns stora möjligheter, men också snubbeltrådar och svåra nötter att knäcka när danskarna i dagarna tar över rodret för vår gemensamma europeiska union.

Mer läsning

Annons