Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dalauniversitetet allt mer avlägset

Annons

den 13 april2006

Det är mycket möjligt att beskedet från utbildningsministern ska tolkas som att Dalarna, liksom flera andra regionala högskolor, kan skrinlägga förhoppningen om att deras verksamhet ska uppgraderas till universitetsnivå.

Regeringen anser av allt att döma att universitetsprövningen tar för mycket av tid och energi från högskolornas andra utvecklingsuppgifter.

Men inte ens för de mer luttrade tolkningsexperterna är det alltid lätt att tyda vad regeringen egentligen vill när det gäller utvecklingen av de regionala högskolorna.

Utbildningsministerns ordrika artikel i Dagens Nyheter måste ändå betyda att regeringen vill skaffa sig rådrum både när det gäller frågan om behovet av ytterligare universitet och om högskolornas önskemål om att få examensrättigheter i forskarutbildningen.

Leif Pagrotskys utspel ska också ses i skenet av den viktiga debatt som hela tiden pågår om hur Sverige ska kunna hävda sig som forskningsnation och hur vi ska kunna konkurrera med omvärldens lärosäten.

Ytterst handlar det förstås om ekonomiska resurser och med åren har det också vuxit fram en tillnyktring i debatten. Den diskussionen har lett till att rektor och styrelse lagt mer krut på den egna skolans utveckling än att ägna orimliga resurser åt arbetet med att påverka regeringen i universitetsfrågan.

Det är inte orimligt att regeringen kontinuerligt bedriver en översyn av den nationella utbildningsstrukturen. Sverige, en nation med nio miljoner invånare, kan rimligen inte ha utrymme för hur många universitet som helst, utan att expansionen går ut över utbildnings- och forskningskvaliteten. En sådan utveckling är nationen knappast betjänt av.

Högskolan Dalarna är i dag en viktig del av länets infrastruktur. Så sent som tidigare i denna vecka knöts ytterligare en professor till högskolan, nämligen som chef för den nya teknikutbildningen i Borlänge, där högskolan i samarbete med industrin startar en industriledarhögskola. Andra nya utbildningar är i stöpsleven, bland annat på dataområdet, vilket sammantaget skapar ett ökat intresse för kvalificerad utbildning i Dalarna.

Oavsett vad som händer med önskemålet om att få universitetsstatus till Dalarnas högskola, kan vi ändå glädja oss över att det grundläggande kravet från tiden för högskolans start, nämligen att ge den en tydlig identitet, har uppfyllts med råge.

Det är få som i dag anser sig ha orsak att ifrågasätta verksamheten vid Högskolan Dalarna. Utbildningen av 10 000 studenter och tillgången till alltfler professorer är en oersättlig resurs för länet.

Förtydligande: Tisdagsledaren om Leksands IF hade Christer Gruhs som författare.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons