Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dalarna måste protestera!

/
  • Skylten. 1996 kunde en stolt landshövding, Gunnar Björk, sätta upp skylten som markerade att Dalarna fått status som län. Om några år kan det dock bli aktuellt att ta ner skylten.

Annons

Men nu skriver vi 2007 och landet ska delas in i nya och långsiktigt hållbara regioner med kraft att konkurrera på någorlunda lika villkor. Då duger inte en region med Gästrikland, Dalarna, Örebro och Värmland. Den riskerar att bli en restprodukt, kraftlös att mäta sig med Stockholmsregionen.

Därför är det oerhört viktigt att det snabbt kommer en reaktion från Dalarna som markerar kravet på att den föreslagna indelningen revideras. Det är en uppgift för Dalarnas kommunpolitiker att i samarbete med landstinget, länsstyrelsen och näringslivet driva opinion på ett sätt som ger en bättre utdelning för länet.

Målet måste bli att Dalarna knyts närmare Mälardalen så att vi kan behålla och förstärka våra redan upptrampade stigar mot Stockholm. Liksom att samarbetet med Uppsala får bestå när det gäller kvalificerad sjukvård. Att skapa regioner som i praktiken blir administrativa enheter utan folklig och naturlig förankring, kan inte ha varit avsikten med det ursprungliga uppdraget till Ansvarsutredningen.

Huvudtankarna i Ansvarskommitténs förslag är annars bra. Att staten kraftsamlar samhällets resurser till ett folkvalt regionparlament, där frågor om sjukvård, pengar till vägar/järnvägar, kollektivtrafik och utveckling får avgöras stärker demokratin.

I varje val kan invånarna utkräva ansvar av de politiker som styrt regionen. Det nuvarande systemet med länsstyrelser, länsomfattande regioner och landstinget, är ett otympligt och otidsenligt verktyg för att styra. Det saknas också en renodling av arbetsuppgifterna.

Men visst går det också att resa betänkligheter i demokratifrågan. Redan nu har många politiska partier svårt att locka medlemmar till förtroendeposter. Hur stort blir det framtida intresset för att satsa på ett politiskt uppdrag i ett regionparlament med placering i Uppsala, Gävle eller Örebro? Vem lyssnar på "Kalle Svensson" i Våmhus när han tycker att närsjukhuset i Mora fungerar dåligt?

Regionaliseringen kan på sikt skapa en begränsad politikerelit som riskerar att förlora sin förankring med det gamla hemlänet. Men en annan, och en mer positiv effekt med det nya systemet, kan bli att intresset för kommunpolitik ökar när de regionala frågorna flyttas längre bort.

Men allt hänger förstås samman. Om inte de kommande regionerna får tillräcklig legitimitet bland invånarna kan också det politiska intresset i hemkommunen bedarra. I förlängningen kan rent av deltagandet i riksdagsvalen komma att påverkas i en negativ riktning.

Närhetsprincipen får därför inte ignoreras när våra politiker nu får möjlighet att reagera på förslaget till en ny samhällsorganisation.

Mer läsning

Annons