Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

CETA: När protektionister och isolationister får medvind är det dåliga nyheter för EU

Liten tuva stjälper ofta stort lass.
Den lilla tuvan heter Vallonien. Även om lasset i skrivande stund står och väger mellan att stjälpa helt eller komma tillbaka på vägen har turerna visat vilka vindar som blåser. Det är dåliga nyheter när det gäller utmaningarna för EU:s beslutsförmåga efter Lissabonfördraget.

Annons

Demonstration i Tyskland.

Vallonien är en liten franskpråkig federal region med 3,6 miljoner, som enligt Belgiens konstitution får vara med och klubba handelsfördrag vid sidan om det nationella parlamentet. Vallonien styrs av Stefan Löfvens och Isabella Lövins partivänner, men med ett ettrigt och populistiskt Sjöstedt-parti till vänster.

En gång i tiden var det Vallonien som var den rika regionen i Belgien. Järnet och kolet gjorde att det blev kontinentens första industrialiserade område, men samma ingredienser är idag dess förbannelse. Medan de fattiga bönderna i Flandern har rest sig så har Vallonien halkat efter. Idag är arbetslösheten dubbelt så hög i Vallonien som i Flandern.

En liten och ekonomiskt frustrerad region med andra ord. Till det kommer handelsavtalet CETA med Kanada som Vallonien nu håller som gisslan. Trots att Valloniens andel av dagens handel med Kanada utgör mindre än 0,5% av EU:s totala, så är alla blickar på Namur sedan parlamentet håller avtalet som gisslan.

Läs mer: När frihandelsfienderna får medvind hotas välståndet

Argumenten är att man anser att mekanismen som hanterar konflikter mellan stater och företag inte är bra och man har rest oro på en rad andra punkter. Här har EU-kommissionen lagt till ytterligare livbojar åt vallonerna, men det har hittills inte räckt, utan Namur vill ha "mer tid för att läsa" trots att man har haft sen februari på sig.

I grannregionen Flandern, som står för hela 7 procent av EU:s handel med Kanada, är ilskan stor "så sälja vapen till Saudi går bra, men inte äpplen till Kanada".

Samtidigt är det bara de franskspråkiga som utnyttjar det självstyre som flamländarna kämpat sig till.

CETA är, för att citera europaparlamentariken Cecilia Wikström (L) och ALDE:s gruppledare Guy Verhofstadt ”antagligen det mest moderna och bästa avtal som EU genom alla tider har lyckats förhandla fram”. Och som många pekar på, kan EU inte ingå ett frihandelsavtal med Kanada, med vilka länder kan EU då göra det. Och det är en prövning av stora mått för EU:s svenska handelskommissionär Cecilia Malmström.

Läs mer: Finlands Soini - "Jag tror på frihandeln"

Men CETA sätter fingret på en annan fråga, EU:s beslutsprocess. Efter motstånd i rådet blev det ett politiskt beslut att avtalet var ett ”mixat” avtal. Därför är ratificeringen inte bara en historia för ministerråd och Europaparlament, utan alla nationella parlament (och i fallet Vallonien även regionala parlament) fick veto mot avtalet.

I en tid när protektionister, isolationismen och nollsummespelande politiker flyttar fram sina positioner i Europa så innebär det stor press på EU:s komplicerade beslutsprocesser. Det räcker i många viktiga frågor att ett land, eller till och med ett delstatsparlament, väljer att ställa sig utanför för att allt ska falla.

När frihandelsvänner, som vill se starkare europeiska samarbete och bygga vidare på transatlantiska länken, hamnar på reträtt innebär det inte bara sämre ekonomi utan också ett svagare EU.

Läs mer: Här förklarar FET-PIN skiljelinjerna i svensk politik (text som utvecklar grafen nedan)

Så här fördelar sig de svenska partierna sig på FET-PIN-skalan.

Förbannelsen för EU-projektet ligger i att vara fast mellan en federal och mellanstatlig form där vägarna framåt är stängda åt båda håll.

Och dagens beslutsform får allt svårare att ha styrfart med många beslutsinstanser som utifrån lokala eller nationella agendor och politisk logik kan sätta stopp för vad som är det gemensamma bästa.

Brexit, migrationskrisen och nu CETA är olika exempel där EU är en del av lösningen men där historien tar fel väg.

För EU:s 508 miljoner invånare är det dåliga nyheter, även om förhandlingarna med Vallonien till sist går vägen och handelsavtalet med Kanada kan skrivas på.

Läs mer: Malmström om frihandelsavtalens säkerhetspolitiska dimension

Mer läsning

Annons