Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Carl Melin: Nu är det dags för politikerna att sluta säga att de "delar människors oro"

Annons

Den socialdemokratiska politikern Lars Stjernkvist brukar säga att ”gladast vinner”. Det vill säga att de politiker som är gladast får flest röster. Jag tror att det ligger mycket i det.

Men den som följt svensk politik under de senaste åren har snarare mött dysterkvistar än glädje. Våra politiker från vänster till höger har målat Sverige i mörka färger.

Till och med regeringen, som borde vara nöjd, talar mest om problem och om att den ”delar människors oro”.

Och visst behöver politiken tala om verkliga problem och samhällsutmaningar och sådana finns det. Men vi får inte glömma att det är mycket som också går bra.

Professor Jesper Strömbäck som ledde allians­regeringens Framtids­kommission har i en rapport visat att Sverige i de allra flesta internationella jämförelser hamnar i topp.

Vår samhällsmodell må ha brister men är ändå ett föredöme. Samtidigt är den svenska arbetslösheten rekordlåg och problemet är snarare brist på arbetskraft. Statsskulden är den lägsta på 40 år och vi betalar nu av ordentligt på skulderna av tidigare decenniers underskott.

Men den som följer den svenska debatten hör väldigt lite om detta. Tvärtom talas det om systemkollaps och kaos. Och politikerna vill hellre stämma in i den kören i stället för att tala om det som är bra. Egent­ligen är det konstigt.

Den politiska historien visar att det är politiska rörelser som är optimistiska som går bra. När M på 70- och 80-talet övergav den gamla konservatismen för att under Gösta Bohman bli ett mycket mer liberalt parti strömmade väljarna till och M vann positionen som största borgerliga parti.

S har gjort sina största moderna framgångar i val som präglats av optimism, 1982, 1994 och 2002. Blair vann på att han ville göra Storbritannien till ett ”ungt land igen” och Clinton på att ”rösta på hopp – inte på rädsla”.

Bara för att ett parti är i opposition och vill kritisera den sittande regeringen går det att ha ett optimistiskt budskap. När S 1994 hade parollen ”Sverige kan bättre” ville de säga att Sverige är ett i grunden bra land som kan bli bättre. Även Labours ”Britain deserves better” var ett sätt kritisera den konservativa regeringen utan att vara dysterkvistar.

När Nya Moderaterna vann valet 2010 sammanfattades budskapet tydligt av kampanjlåten Flyter: ”om det flyter, låt det flyta” och ”om det funkar, låt det funka”.

Sången innehåll även meningen ”Bygg en moské baby, bygg gärna tre, baby. Låt ingen annan jävel krossa din idé, baby”.

Jag tycker inte att politiker ska vara naivt optimistiska. Men däremot peka på att det faktiskt går att förändra politiken i position riktning med reformer och framtidstro.

Sluta ”dela människors oro” och ingjut i stället hopp om framtiden. Om en politiker säger att allt går åt helvete och en annan att det finns en väg till en bättre framtid röstar jag mycket hellre på den senare.

Carl Melin

......är filosofie doktor i statsvetenskap, forskningsledare på TCO:s tankesmedja Futurion. Uppväxt i Ludvika och socialdemokrat (f d SSU-ordförande i Dalarna)

Mer läsning

Annons