Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

CARL MELIN: Demokrati kan inte betyda att folket får bestämma vad som helst – grundlagen måste stärkas

Annons

Krönikören Carl Melin är fil. dr i statsvetenskap och tidigare ordförande för SSU i Dalarna. Han är uppväxt i Ludvika.

I land efter land utmanas det som ibland lite slarvigt kallas för den liberala demokratin. Det är en demokratisk modell som bygger på fria val, fria medier, yttrandefrihet och rättsstat. Den ger samhällen där domstolar och myndigheter följer lagen och inte agerar godtyckligt utifrån makthavarnas intressen.

Historiskt har modellen utmanats från högern, som sett problem med att allmän och lika rösträtt gör den fattiges röst lika tung som den rikes, och från vänstern, som menar att demokrati som inte samtidigt omfattar näringslivet inte är en riktig demokrati.

Sedan andra världskriget har det dock funnits en bred uppslutning från partier som omfattar allt utom ytterligheterna på höger-vänsterskalan. Vi talar dock då om västvärlden, en stor del av världens befolkning lever i länder som saknar demokrati eller där den finns på pappret men inte i verkligheten. Efter Berlinmurens fall 1989 såg vi dock hur Östeuropa och Ryssland demokratiserades och länder som Sydafrika höll sina första demokratiska val.Demokrati förutsätter dock att den som förlorar ett val vet att den kommer att ha chansen att vinna i nästa. De flesta länder har därför lagt in spärrar som gör det svårt att ändra spelreglerna. I USA krävs det exempelvis kvalificerad majoritet både i kongress och bland delstater för att ändra konstitutionen och i Sverige krävs beslut både före och efter ett riksdagsval för att ändra grundlagen. I många länder finns det också domstolar som ska skydda exempelvis press- och yttrandefrihet.

I dag ser vi dock hur Polen och Ungern inskränker friheten för domstolar, medier och även universitet. Ännu tydligare är det i Ryssland där flera kritiska journalister mördats. Och i USA har president Donald Trump försökt förmå den federala polisen FBI att lägga ned förundersökningen om att Ryssland hjälpte honom vinna valet.

Det finns dock ett principiellt problem med demokratin och det är att den kräver inskränkningar i sig själv. Demokrati betyder "folkstyre", men för att det ska fungera kan inte folket få bestämma vad som helst. En majoritet ska exempelvis inte kunna förhindra en minoritet att framföra åsikter som majoriteten hatar. Därför har många grundlagar minoritetsskydd och regler som gör det svårt att ändra just grundlagarna.

Traditionellt har vänstern, även S, varit skeptiska till starka grundlagar och minoritetsskydd eftersom de begränsar det som kallas för ”folksuveränitetsprincipen” – om folket vill något ska de kunna göra det. Borgerligheten har dock hävdat denna och exempelvis drivit kraven på att Sverige borde ha en författningsdomstol. Delvis hänger detta säkert ihop med att S ofta haft majoritet och drivit samhällsutvecklingen medan borgarna varit i minoritet och motsatt sig förändringar. Det vi ser runt om i världen är dock att det ofta är högern, och då inte traditionellt konservativa utan radikalt högernationalistiska, som är på frammarsch. Då är det ofta socialdemokrater och liberaler som är på reträtt och hävdar spelreglernas betydelse.

Jag tror att ett annat skäl till att Sverige inte behövt en stark grundlag och författningsdomstol är att vi haft relativt små konflikter i vårt samhälle. De som funnits har handlat om exempelvis nivån på skatter och välfärden, men inte om vilket samhälle vi vill ha i grunden. Det har också, även om det inte alltid låtit så, funnits ett brett samförstånd kring att inte ändra grundläggande spelregler. De få gånger detta har skett, exempelvis med Löntagarfonderna eller avskaffandet av värnplikten, har det heller inte i efterhand glatt någon. Om det däremot är så att vi går mot en ökad polarisering och konflikter om hur samhället ser ut i grunden kanske vi behöver en starkare grundlag.

Moderatledaren Gösta Bohman lär ha sagt att Sverige haft en ”grundlag för vackert väder”, men spelregler är ju till för när man inte är överens, annars behövs de inte. Det kan vara skäl för S att göra upp med borgerligheten om en starkare svensk grundlag.

Mer läsning

Annons