Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Kd strävar inte efter "statsreligion"

Annons

Tidningens ledarstick den 19 juni konstaterar helt riktigt att politik och religion ska hållas isär, apropå att kristdemokraterna begärt att en hänvisning till det kristna idéarvet av värderingar borde skrivas in i förordet till den nya EU-konstitutionen, som en del av den grund som EU-bygget vilar på.

Detta betyder inte att kristdemokraterna skulle önska oss åter till "statsreligion" eller någon annan form av maktposition för kyrkorna. Ej heller handlar det om inskrivning av kristendom i grundlagen. Men likaväl som förordet till konstitutionsförslaget i dag innehåller hänvisning till exempelvis "respekt för förnuftet" som en del av den ideologiska grunden, så kan man även ha en text om den kristna idégrunden.

Somliga invänder att många invandrare och nya medlemsländer med annan religion skulle uppleva detta problematiskt. Det brukar vara tvärtom, att invandrare välkomnar att det nya landet anger sin värdegrund. Så har det varit med det faktum att skolans läroplan har hänvisningar till kristendomen i sin värdegrund. Över religionsgränserna hittas ofta gemensamma positioner när det inte handlar om tron, utan om, som i detta fall, etik och värderingar.
ULRIK LINDGREN (kd)


Svar direkt:

Den västerländska, liberala demokratin tillsammans med humanismen (kristen eller profan) och rationalismen framstår i dag tillsammans som en mer adekvat, levande europeisk idégrund, som dessutom både Ulrik Lindgren och undertecknad någorlunda problemfritt kan bekänna sig till.

I det moderna, västerländska samhället måste nog religionen framför allt betraktas som individens privatsak.
HANS LINDQUIST, pol red

Mer läsning

Annons