Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brev till ledarsidan: Göran Persson bäddar för ett ja till EMU!

Annons

Statsminister Göran Persson har på senare tid med önskvärd tydlighet betonat betydelsen av att Sverige blir med i EMU. Han har också gjort klart att han i den förestående folkomröstningen om ett ja eller nej till EMU kommer att verka för ett ja. Det kan han göra tillsammans med sina 22 ministrar. Och detta även om Persson i sin ombildade regering har kvar de fyra EMU-kritiska ministrarna och där han till och med befordrar två av dem till viktigare poster än de hade före regeringsombildningen.

Detta inslag i Göran Perssons ombildning av sin regering har i massmedia lett till olika spekulationer om vad som väglett detta hans handlande. Jag uppmärksammar här hur detta tagit sig uttryck på Dala-Demokratens (DD) och Falu Kurirens (FK) ledarsidor tisdagen den 22 oktober.

Under rubriken "En regering och dess framtid" gör Göran Greider det i DD när han utifrån tre viktiga politikområden betygsätter Göran Perssons val av ministrar. Ett av dessa områden är EMU-frågan. Där skriver han:

"Folkomröstningen om EMU infaller med all sannolikhet hösten 2003. Denna omröstning kan vara det enskilt viktigaste beslut som svenska folket stått inför på årtionden och det kommer att ha en mycket stor betydelse hur s-ministrarna uppträder i den frågan. Göran Persson ska ha en eloge för att han på presskonferensen slog fast att den syn på EMU en socialdemokrat har inte ska avgöra hans eller hennes karriärmöjligheter inom rörelsen. Och även om EMU-motståndare ändå sållas ut i de flesta instanser så betyder det likväl något att åtminstone två ministrar är direkt negativa till EMU - Marita Ulvskog och Margareta Winberg - samt att ett par till är synnerligen skeptiska - Leif Pagrotsky är en av dem, Lena Sommestad en annan."

I FK:s ledare med rubriken "Persson stärker greppet" kommenterar också Hans Lindquist Göran Perssons åtgärd att ta med de fyra EMU-kritiska socialdemokraterna i sin ombildade regering så här:

"Statsministern är som bekant utomordentligt angelägen att ansluta Sverige till EMU och lämnar därvidlag inget åt slumpen.

Som boren taktiker har Persson självklart sett till att placera ett par uttalande - men likväl lojala - EMU-kritiker på omsorgsfullt valda ministerposter.

Leif Pagrotsky blir näringsminister. Den inom partiet populära Margareta Winberg återfinns i den statusmättade - men likväl alltid hårt styrda - rollen som vice statsminister. I ännu högre grad än fackministrarna måste vice statsministern alltid uppträda lojalt mot regeringschefen. Arrange-

manget är avsett att blidka SAP:s EU- och EMU-fientliga falang. En gammal god politisk regel säger att man alltid "bör ge oppositionen ett köttben" så den håller sig lugn."

För EMU-kritiska socialdemokrater är Lindquists beskrivning av Göran Perssons motiv för att ta med EMU-kritiker i regeringen en dyster läsning. Han har dock rätt när han hävdar att Göran Persson håller sig med EMU-kritiska ministrar för att säkra ett ja i folkomröstning.

När dessa EMU-kritiska ministrar helt frivilligt motverkar vad de personligen står för i EMU-frågan illustreras hur det där med "karriärmöjligheterna inom rörelsen" (som Göran Greider kommenterar i sin ledare) tillämpas. Som socialdemokrater får vi tycka vad vi vill i frågan om ja eller nej till EMU. Men för att kunna fortsätta göra karriär som minister i Göran Perssons regering ska ditt praktiska handlande styras av hans tyckande. Ett tyckande som främst vägleds av följande skrivning i det av SAP-kongressens antagna dokument, "Politiska riktlinjer":

"EMU genomförs nu. Även om vi valt att inte delta från start ska vi medverka till att valutaunionen blir en framgång. Det är viktigt för alla att det blir ett lyckosamt projekt. EMU är det bästa skyddet som Sverige i dag kan få tillgång till mot växande spekulativa globala marknadskrafter."

SVANTE PEDERSSON

Mer läsning

Annons