Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra talat Ulvskog

Annons

Verkligt glädjande i årets 1 maj-tal var att det socialdemokratiska regeringspartiet äntligen på allvar engagerat sig i valet till EU-parlamentet i nästa månad.

Runt om i landet (i Falun kulturminister Marita Ulvskog) angrep s-märkta majtalare "högerdominansen" eller "den konservativa majoriteten" i EU-parlamentet.

Åtskilligt i detta var förvisso andefattig, traditionell socialdemokratisk valretorik. Högerspöket tillhör arbetarrörelsens käraste standardrekvisita i agitatoriska stunder och ögonblick.

Det intressanta - och enligt vår uppfattning verkligt värdefulla i sammanhanget är att socialdemokratin äntligen försöker mobilisera vänsterväljarna inför valet till EU-parlamentet. Tidigare har huvudfrågan inte varit EU-politikens innehåll utan i stället det redan avgjorda spörsmålet ja eller nej till EU/EMU - en frågeställning som ofelbart skänker initiativet till allsköns nej-partier på vänsterkanten (och faktiskt även högerkanten). Gång på gång har ultravänstern lyckats med tricket att framställa EU/EMU som en specifik högerangelägenhet.

Genom att äntligen skildra valet till EU-parlamentet som en vänster/högerstrid om makten i Europa har den svenska socialdemokratin påtagligt förbättrat möjligheterna att i nästa månad mobilisera sina traditionella väljargrupper och framförallt - ta debattinitiativet från det kroniskt EU-fientliga vänsterpartiet.

I Falun talade både kulturminister Marita Ulvskog och kommunalrådet Jonny Gahnshag starkt och övertygande dels om EU:s historiska utvidning med tio nya stater, dels om nödvändigheten att bedriva den politik man tror på inte bara i Sveriges riksdag utan även i EU-parlamentet i Bryssel.

Om politikens sak- och dagsfrågor må man vara svårt oense över alla block och partigränser. Men inte om det demokratiska spelet i stort.

Sannolikt kommer nej-partierna att ha kvar kravet på Sveriges utträde ur EU, så länge detta fortfarande ger en del röster. Därefter vidtar en successiv nedtrappning som accellererar i takt med att nej-partierna alltmer etablerar sig i Bryssel och engagerar sig i europapolitiken. Man kan påminna om hur de partier som fordomdags motsatte sig parlamentarism, demokrati och allmän rösträtt likväl lät sig representeras i riksdagen, där de med åren successivt trappade ner kraven på parlamentarismens, demokratins och allmänna rösträttens hädanfärd för att så småningom framträda som genuina parlamentariker. Även de mest eldiga EU-motståndare torde genomgå en likartad metamorfos i den mån de överhuvudtaget förblir politiskt aktiva.

Kontinentens motsvarigheter till miljöpartier har således för länge sedan insett de möjligheter EU-parlamentet erbjuder för slagkraftig miljödebatt och starka miljöpolitiska beslut.

I dessa yttersta dagar noteras att även vänsterpartiet försiktigt anpassar sig till nya tider genom att mildra det nyss principfasta kravet på svenskt EU-utträde.

Gengångare från anno 68

I vänsterpartiets förstamajtåg i kungliga huvudkommunen skymtade, enligt TT, plakatet "Leve Maoismen", som ett eko från anno 68. Man blir så nostalgisk, om man var med på den tiden.

Förslag till ny, ortodox kommunistisk slogan:

"Reaktionärer i alla länder, förenen eder!"

Mer läsning

Annons