Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bort med spärren i nästa val

Annons

Att trettio procent av väljarna fattade pennan och plitade ner ett kryss på sin favorit är egentligen en klart godkänd siffra när man betänker att kryssmöjligheten fortfarande är ny och obekant för många väljare. Än mer logiskt blir det när man tar med i bilden att sannolikheten för att kryssen i det svenska, restriktiva personvalssystemet ska få konkret betydelse är väldigt liten. Trots att tiotusentals väljare aktivt satt kryss på andra kandidater än partiernas toppnamn och många politiker underifrån på listorna lyckats samla mer stöd än de som stod före, så har det inte gett annat än ett marginellt utslag i valresultatet.

Åtta procent av kryssen - dagens krav för framgång i riksdagsvalet - är synnerligen svårt att uppnå, det kräver att en person nästan helt dominerar partiets mediautrymme på den aktuella orten. I själva verket är det - med enstaka undantag - bara partiledare och förstanamn som klarar det.

Om inte något görs för att övertyga väljarna om att ett kryss kan göra skillnad hotar hela personvalsidén att gå under i ointresse och håglöshet. Spärren till riksdagsvalet måste sänkas eller tas bort. Med lägre procentgränser skulle kryssen plötsligt bli mer på riktigt, det skulle skapa nerv och spänning åt valrörelsen även när tv-kamerorna inte finns på plats, kandidater skulle tvingas att visa upp sig lokalt och presentera sina ståndpunkter på ett annat sätt än i dag. Det skulle kunna vitalisera hela det demokratiska valförfarandet.

Redan den lägre spärren i kommunvalen visar hur mycket större rörelse och debatt som uppstår när kryssen på kandidater räknas. Kommunvalet i Dalarna, men även i landstinget, är exempel på när väljarna genom att kryssa för en speciell kandidat också kan uppnå avsedd effekt. Så borde det se ut också i valet av riksdag. Med en lägre eller borttagen spärr skulle partiernas nomineringsprocesser fortfarande finnas kvar och ge vägledning om hur partimedlemmarna bedömer olika kandidaters förmåga och popularitet, men det sista ordet skulle i högre utsträckning än i dag gå till partiernas väljare.

Den höga spärren i personvalssystemet - framtvingad av partier som helst av allt skulle vilja avskaffa alltihop - kan nu

i stället gradvis få en starkt hämmande effekt på viljan att kryssa i framtida val. Om det ändå är högst osannolikt att personkryssen medför några förändringar på partiernas listor kanske många avstår att rösta. Kandidater utanför de två-tre översta platserna kanske avstår från att profilera sig med egna kampanjer när det ändå är utsiktslöst att lyckas. Medias intresse för de individuella utspelen kanske helt försvinner. Det vore olyckligt.

Personvalet i sin nuvarande utformning har varit en intressant men otillräcklig mjukstart. Nu gäller det att ta nästa steg. Bort med spärren! En tänkbar och önskad effekt med ett ökat fokus skulle kunna bli att valdeltagandet ökar igen.

Mer läsning

Annons