Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ännu ett löfte infrias

/

Annons

Visserligen har både den tidigare och den nuvarande regeringen agerat i en riktning som syftat till att skatten skulle tas bort. Många välkomnar därför regeringens besked eftersom fastighetsskatten fått orimliga konsekvenser på olika håll i landet.

Men alliansens iver att komma till riksdagen med sina förslag innebär numera mer regel än undantag att underlaget först måste underställas kompletterande utredningar innan alla konsekvenser är genomlysta. Regeringen tycks inte alltid veta effekterna av sina egna förslag.

Den nuvarande fastighetsskatten tas bort den 1 januari 2008 och ersätts med en kommunal avgift på 4 500 kronor för småhus, dock högst 1 procent av taxeringsvärdet, samt 900 kronor per bostad för flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.

Skattebortfallet blir cirka 16,3 miljarder. Av denna inkomstminskning ska 10,4 miljarder ska finansieras via en kommunal avgift och resterande 6 miljarder genom att reavinstskatten höjs från 20 till 30 procent.

Men regeringens val av finansiering riskerar att slå negativt ur fördelningspolitisk synpunkt. Därför tillsätts en arbetsgrupp i regeringskansliet som ska analysera om förslaget ger oönskade effekter, exempelvis för vissa inkomstgrupper eller för en viss region. Oavsett vilket, kommande justeringar ska finansieras fullt ut inom bostadssektorn.

Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier har också redan bestämt sig för att regeringens sätt att finansiera den slopade fastighetsskatten innebär en politik som ökar klyftorna. De skjuter in sig på att det blir människor utanför storstäderna som får betala med högre reavinstbeskattning.

Invändningen är inte obefogad. Därför är det viktigt att regeringen kan leva upp till sitt mål om att ingen ska betala mer i fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort enligt de tidigare reglerna. Det är också viktigt att regeringen tidigt klargör om det är kommunen eller staten som ska få tillgodogöra sig inkomsterna från den kommunala avgiften.

Särskilt med tanke på att regeringen vill se den kommunala fastighetsskatten som ett instrument att utnyttja i diskussionerna om ett nytt ekonomiskt utjämningssystem mellan landets kommuner.

Det är viktigt att alla frågetecken är uträtade innan riksdagen ska ta ställning till förslaget efter parlamentets sommaruppehåll.

Mer läsning

Annons