Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Annandag i sorgens tecken

Annons

Årets annandag blev något en av nation-ell minnes- och sorgedag. Direktsändningen i både radio och tv av minneshögtiderna både här hemma och i Thailand, blev en viktig manifestation på årsdagen av flodvågskatastrofen, både för sörjande och för alla dem som klarade sig undan katastrofen med livet i behåll.

Men hade årsdagen ett så stort allmänintresse att Sveriges Televisions och Riksradions heldagssändningar var motiverade?

Självfallet skulle minneshögtiderna uppmärksammas och den fruktansvärda tsunamin återupplevas genom människors berättelse av sina minnen och erfarenheter.

Men med största respekt både för det vällovliga syftet och för alla offer och deras anhöriga, tycker jag att både radio och tv hade svårt att fylla sina programtablåer med meningsfullt innehåll. Det var svårt att känna sig engagerad dagen igenom.

Sanningen är ju också att vi under det år som har gått inte saknat medialt intresse för flodvågskatastrofens följdverkningar. Mediernas intresse har varit lätt att begripa tragiken har haft så många fantastiska berättelser och mångfacetterade följdverkningar.

Även under det kommande året kommer tsunamin att påverka oss. Ännu har inte statens, det vill säga regeringens och departementens, ansvarsfråga avgjorts. Om ungefär en månad vet vi vad riksdagens konstitutionsutskott kommit fram till. Resultatet av utskottets arbete kommer rimligen att innebära kritik mot regeringen, allt annat är otänkbart, och när väl denna är uttalad kommer den politiska trätan att fortsätta. Möjligen också med sikte mot att bli en upptakt på valrörelsen 2006.

Av politikerbråk hörde och såg vi väldigt litet av under den annandagens minnessändningar. Det var befriande och skedde förhoppningsvis av respekt till dem som i går ville vara i fred med sin sorg, ilska och förtvivlan över vad flodvågen tog ifrån dem.

I dag är tv-kamerorna släckta och radions mikrofoner nedmonterade. Jag hoppas att alla sörjande får en dag för sig själva och för sina tankar. Det behöver de för att orka gå vidare i livet.

Men räkna inte med någon långvarig mediatystnad. Även 2006 kommer att bli ett medialt tsunaminår.

CHRISTER GRUHS

Mer läsning

Annons