Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Jonsson: Ängsligheten i public service portar mig från arbete på SR Ekot

Annons
Krönikören Anders Jonsson är journalist och politisk kommentator. Han har bland annat tidigare varit inrikeschef på SR Ekot och chefredaktör på Dalarnas Tidningar.

Meningen var att min stämma åter skulle höras i Ekosändningarna i Sveriges Radio. Nu blir det inte så.

Ekoledningen anser nämligen att en blogg som jag skrev i spelfrågan i egenskap av ordförande i Dalarnas Travsällskap innan jag skulle börja på SR Ekot omöjliggör ett medarbetarskap.

Detta trots att jag med mitt engagemang i Svensk Travsport rimligen ändå inte skulle ha kunnat bevaka spelfrågan åt SR Ekot.

Det är trist. Jag inbillade mig att det hade varit roligt att hoppa in då och då som Ekoreporter igen och arbeta lite mer kontinuerligt inför valet nästa höst, vilket låg i korten.

Men kanske är utfallet inte så tokigt ändå. Det hade nog inte varit så roligt att arbeta på en redaktion med en så en ängslig redaktionsledning - så rädd för att få kritik att den synar medarbetarna med lupp.

Det som hänt mig är en petitess i sammanhanget, men pekar på ett mycket större problem. När ledningarna för de traditionella medierna inte har självförtroende att bedriva en självständig journalistik och stå pall när det blåser från det ena eller andra hållet i sociala medier och på andra sätt är vi illa ute.

En överkänslig ledning leder till en feg redaktion som hellre avstår än tar risker. Det blir ingen bra journalistik och hållningen är raka motsatsen till den som rådde när jag en gång i tiden började på Ekot. Då kom jag till en redaktion där chefen hela tiden provocerade redaktionen att ta ut svängarna.

Idag är det annorlunda, långt ifrån bara på Ekot. Det är som att tilltron till den journalistiska professionalismen försvunnit; den som gör att reportern klarar av att rapportera sakligt och opartiskt oavsett vad hen har för åsikter. 

Den politiska korrektheten och medielandskapet där avsändaren är viktigare än sakinnehållet präglar hela medievärlden och den offentliga debatten.

Identiteter, inte sakförhållanden ställs mot varandra. Det leder till en rapportering och debatt som många ute i den verkliga världen inte känner igen sig i. Det leder i sin tur leder till ökad misstro mot medierna och det politiska etablissemanget.

Det tydligaste exemplet är invandrarfrågan. Där har framträdande journalister som Jörgen Huitfeldt vittnat om hur integriteten bland journalisterna var noll.

De som försökte resa frågan om problemen med att ta emot väldigt många invandrare på en gång jagades. Ett flockbeteende och en stark övertygelse överskuggade allt.

När sedan allt förändrades i och med att regeringen bytte fot hösten 2015 och införde en restriktiv politik och kejsaren stod naken blev det jobbigt.

Det förklarade Huitfeldt för Expressen när han slutade som en av Sveriges Radios främsta programledare för att gå till tidskriften Kvartal.

Anna Hedenmo, en av SVT:s största profiler på nyhetssidan, har vittnat om samma sak i egenskap av ordförande i Publicistklubben.

Om hur redaktionsledningar bortsett från opinionen i invandringsfrågan. ”På SVT och i en rad andra medieföretag har det funnits en överdriven ängslan att belysa de komplexa frågor som ibland följer av invandring och flyktingmottagande”, skrev hon i Expressen 7/6.

Röster som Huitfeldt och Hedenmo vittnar om politisk korrekthet och en smal åsiktskorridor som präglar de stora medierna i Stockholm. Det skapar ett klimat där redaktionsledningarna är ängsliga för att få kritik och därför hellre avstår än att ta risker.

Den självständiga granskningen upprätthålls av grävreportrar som ägnar sig åt sådant som hänt - inte åt sådant som håller på att hända, vilket är ett av nyhetsjournalistikens viktigaste uppdrag om allmänheten ska ha en möjlighet att påverka. 

Journalisterna rapporterar i allt högre utsträckning det som serveras dem via den uppsjö av press- och informationsfolk som finns numera.

Balansen upprätthålls genom att man försöker välja ungefär lika mycket av det som erbjuds från olika håll.

Journalisterna förvandlas från granskare till budbärare och de mest lysande börjar jobba med annat när redaktionsledningens räddhågsenhet dödar kreativiteten.

Krönikören Anders Jonsson är journalist och politisk kommentator. Han har bland annat tidigare varit inrikeschef på SR Ekot och chefredaktör på Dalarnas Tidningar.

Mer läsning

Annons