Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amelia Andersdotter: Låt Zuckerberg svettas i kongressen – men tro inte att problemet försvinner för det

Annons
Äntligen satt miljardären i Kapitolium. Amelia Andersdotter tycker dock att det viktigaste är att fler blir medvetna om hur många sätt det finns att bedriva politisk påverkan. Foto: AP Photo/Andrew Harnik

I tisdags var timmen slagen och Facebooks VD Mark Zuckerberg inställde sig i den amerikanska kongressen för att frågas ut om hur man kunde låta Cambridge Analytica använda personlig data från miljontals användare.

I USA rasar nu en debatt om hur kartläggningen av privatpersoner som sker inom det sociala nätverket kan skada demokratin. Särskilt när den används i politisk reklam.

Även i Sverige diskuteras saken. Men samtidigt satsar partierna mer än någonsin på Facebook-reklam. Är det farligt?

Grundfrågan är om vi som medborgare i en demokrati kan utöva våra rättigheter om vi inte vet vem som påverkar oss och hur. Med hjälp av ofantliga datamängder kan PR-experter kategorisera oss efter våra förväntade egenskaper och framtidsdrömmar och sedan mata oss med det som vi bedöms mest mottagliga för. Valfläsk kan stekas åt enskilda väljare, i stället för att utformas i enlighet med de kandiderandes egen ideologi.

Men problemen i EU och i USA är också olika.

I USA avgörs valen i så kallade enmanskretsar. För att vinna kan det räcka att övertyga ett par hundra personer om att det är hopplöst att rösta. Då är Facebook ett utmärkt verktyg.

Redan 2014 visade företaget att det är möjligt att påverka människors framtidstankar: Om människor i en viss bekantskapskrets får negativa nyheter i sina flöden blir de pessimistiska, får de positiva nyheter blir de optimistiska. Facebook kallade fenomenet för "emotionell smittspridning".

Skrämmande? Ja. Men i EU har de flesta länder proportionella val.

Enligt forskarna Simon Kruschinski och André Haller har riktad politisk reklam i Tyskland i stället använts av partier för att peppa medlemmar och tilltala särskilda folkgrupper.

Det finns andra verktyg än Facebook för att göra samma sak, både digitala och analoga

Vill partierna då dra slutsatser om vilka förslag som attraherar personer i kretsen, kan de korsreferera valresultaten med myndighetsregister som SPAR, vägtrafikregistret och bolagsregistret.

Data om oss väljare finns redan: Får du veta att någon vill sänka bränsleskatten kan det vara för att du kör en bil med fyrhjulsdrift.

Det positiva med debatten om Facebook är att fler fått upp ögonen för hur vanligt det är med riktad politisk reklam. Viktigt är dock att komma ihåg att Facebook inte på långa vägar är det enda sättet som politisk reklam kommuniceras.

Exakt hur de svenska partierna riktar kampanjbudskap är svårt att veta. Bäst är att alltid vara på sin vakt. (O)lägligt har regeringen också föreslagit undantag från insynskraven i EU:s nya dataskyddslagar för "samhällsinformation" och "opinionsbildande verksamhet".

Klart är att all reklam i någon mening är avsedd att manipulera. Partierna skulle vinna i förtroende genom att tala klarspråk om hur de själva använder data.

Amelia Andersdotter är liberal krönikör med särskilt intresse för IT- och integritetsfrågor.

Mer läsning

Annons