Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amelia Andersdotter: Grattis, här är de nya rättigheterna du i dag fått med GDPR!

Annons

Dagen är kommen – dataskyddsförordningen, kallad GDPR, har trätt i kraft! Det är en ny europeisk lag som förhandlades fram mellan 2012 och 2016 och som skapat huvudbry hos svenska företag, myndigheter och organisationer.

Amelia Andersdotter är liberal skribent med särskilt intresse för IT-politik och integritetsfrågor. Bilden är ett montage.

Ett stort antal äldre svenska datalagar har fått uppdateras. Det var behövligt då många var ihopsatta i hast efter att EU:s förra dataskyddslag antogs 1995.

Nyhetsrapporteringen har kommit att handla om de som måste följa lagstiftningen, företag och myndigheter. Inte sällan med anslaget att det är synd om dem att behöva krångla med detta. Men vad betyder den nya lagstiftningen för oss andra?

De flesta rättigheter i den nya lagen fanns teoretiskt redan i äldre svenska regler. Faktiskt sedan 1973. Som konsumenter och medborgare ska vi kunna förutse vem vi lämnar uppgifter till, varför vi gör det, och hur det kan påverka oss. Vi ska inte behöva lämna fler uppgifter än vad mottagaren behöver. Den som samlar in uppgifter måste rätta felaktigheter och agera enligt god sed. Inget nytt där.

Vad EU:s nya dataskydd gör för Sverige är i stället att göra det lättare att utöva rättigheterna. Den ställer skarpare krav på myndigheter och företag att vara tydliga och hålla rent hus.

Om körskolan vill ha ditt telefonnummer, måste de tala om ifall de delar det med någon som vill rikta telefonförsäljning mot dig.

Och när landstinget tar betalt för ditt vårdbesök ska de kunna redogöra för om din betalning gör att din bank, eller någon annan, kan ta del av vilken vårdenhet du besökt.

En av de större förändringarna är att vi ska informeras när säkerheten har brustit. Om dina skoluppsatser, VAB-uppgifter, kreditkortsnummer eller inloggningsuppgifter har läckt, ska du få veta så att du kan vidta egna skyddsåtgärder. I stora delar av USA har konsumenter redan haft denna rättighet i nästan 20 år. Det är på tiden att EU kommer på banan!

Amelia Andersdotter är liberal skribent med särskilt intresse för IT-politik och integritetsfrågor. Hon är även tidigare ledamot av Europaparlamentet och har rötterna i Horndal.

Statliga Datainspektionen får kraftfullare verktyg att sätta in mot överträdelser. Det är också bra. För en lag är ju ingen lag om den inte går att upprätthålla.

Kärnan i EU:s nya dataskydd är dock rättigheter som vi måste utöva själva. Det kan kännas motigt då klagomål ofta framställs som "rättshaverism". Men om körskolan inte vill berätta ifall deras samarbetspartners tänker skicka reklam till dig eller sälja saker över telefon – säg ifrån!

Och om det kommunala bostadsbolaget påstår att de "måste" samla in uppgifter om ditt surfbeteende för att "förbättra" internet – klaga! Du har all rätt i EU att få veta och du har ingen skyldighet att hjälpa bostadsbolagets webbavdelning om du inte vill.

Rätten att få vara och forma oss själva är grunden i vår liberala rättsstat. Men det är i de små frågorna, som det otydliga avtalet, undflyende svaret, eller oväntade spridningen av din e-postadress till vad som känns som tusen företag på reklamstigen som de nya dataskyddsreglerna kan göra störst skillnad.

Nu måste vi bara våga utöva våra nya rättigheter.

Amelia Andersdotter

LÄS ÄVEN:

Fler ledare och krönikor av Amelia Andersdotter

Mer läsning

Annons