Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

30 år sedan Nixons rockad

Annons

Under 60-talet hade de sovjetkinesiska relationerna förbistrats.

Den gemensamma marxistleninistiska ideologin hindrade inte världens mäktigaste kommuniststater från att utkämpa regelrätta gränsstrider med varandra. Givetvis under ömsesidiga anklagelser för ideologiskt kätteri.

m m

I det läget insåg ordförande Mao att "USA-imperialismen" trots allt var en mer avlägsen fiende än Sovjetunionen, med vilken Kina delade en lång landgräns.

Han hade inte råd att vara fiende med båda supermakterna på en och samma gång.

Mao tog emot Nixon i sitt hem.

m m

De ideologiskt troende stod plötsligt grundlurade. Detta är fantasternas gängse lott i en realpolitisk värld. Maos rödgardister tillhölls omedelbar omprövning. USA var inte längre "alla folks fiende".

Akut svindel drabbade även politiskt överspända kretsar i USA och Europa, som tagit antikommunismen på entreprenad. Sensationer av samma slag torde ha infunnit sig hos övertygade kommunister och nazister, när Hitler-Stalin-pakten helt oväntat proklamerades dagarna före krigsutbrottet 1939.

Svårt omtumlade svenska kommunistledare fann plötsligt att Hitler var "en antikapitalistisk socialreformator" och "fredsfaktor".

m m

Februari 1972 blev en svår tid för svenska maoister.

Detta numera nästan helt utdöda släkte, som under 60- och 70-talen klädde sig i blå Maojacka för att demonstrera sin solidaritet med den pågående kinesiska kulturrevolutionen och ivrigt viftade med ordförande Maos inbundna tankar i rött plastband vid minsta meningsutbyte.

Med ledning av alltid adekvata Maocitat skulle man i sant fundamentalistisk anda nå total enighet och således slippa votering. Votering har ju den genanta komplikationen, att eventuella meningsmotsättningar läggs i öppen dag.

m m

Nixons Kinabesök vidgade sprickan i kommunistblocket. Senare, efter Vietnamkrigets slut, skulle Kina kriga mot och invadera det med Sovjet förbundna Vietnam.

Ideologiskt hade marxismleninismen redan hamnat på "historiens sophög", för att begagna ett av "den vetenskapliga" lärans egna favorituttryck.

Även efter Sovjetimperiets sammanbrott eftersträvar Kina fortsatt goda relationer till USA. Nu är det business som gäller. Ehuru fortfarande formellt kommunistiskt genomgår Kina en snabb kapitalistisk utveckling, med sensationell välståndsökning i vissa regioner.

m m

En annan republikansk president - George W Bush - gästade Kina på 30-årsdagen av Richard Nixons besök.

Till historiens ironier hör att republikanska "hökar" ofta haft lättare än andra amerikanska politiker att göra upp med kommunistregimer.

Deras ofta deklarerade antikommunism gör dem i viss mån immuna mot anklagelser för vänsteravvikelser - en ytterst allvarlig tillvitelse under kalla kriget.

Mer läsning

Annons