Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varg och vägglös

Annons

Nu när Knut Ottosson och "Vargen" bemödat sig att svara på mitt inlägg om vargen som demokratiproblem så bör väl jag göra detsamma för dem.

Vad gäller K.O:s inlägg måste jag snararst tacka honom för att han med sitt inlägg stöder huvudtesen i min insändare snarare än motargumenterar den.

Hans insändare är ett klart stöd för tesen att definitionen av naturbegreppet är subjektivt och beroende av hur vi upplever den. Detta då han säger att vägglössen finns i våra hem och vargen finns på "avstånd". K.O:s verklighet ser kanske sådan ut, men långt ifrån allas. Så detta uttalande stärker snarare än försvagar mina argument.

Vad gäller K.O:s funderingar över vilken utredning jag stödjer mig på angående vargopinionen så kan jag säga att jag faktiskt inte stöder mig på någon utredning, ty utredningar är utan tvivel subjektiva och vinklade i någon favör, varför jag stöder min argumentation på rådata och statistiska undersökningar för att undvika den akademiska härdsmälta som en allt för stor tilltro till utredningar medför.

I föreliggande fall är argumentationen baserad på Sifos telefonbuss från 2001. I den finner man en signifikant skillnad mellan storstad och glesbygd i vargfrågan. Till exempel så ansåg mindre än 25 procent av stockholmarna att de ville ha vargjakt. Samma siffra för norra Mellansverige var över 51 procent!

Således kan vi för en gångs skull avliva myten om att det inte är en konfliktlinje mellan stad och land i frågan. Nej glesbygdsbefolkningen får vika sig för storstadsbornas åsikter.

Vargens insändare å sin sida vet jag inte om det egentligen är värt att svara på, ty här finner vi den definitiva auktoritära akademiska härdsmältan där bara en åsikt är rätt. Vargen anser att hennes definition av natur är den som är ekologisk, riktig och rätt. Alla andra har fel!

Men det är kul att se att även "Vargens" inlägg stöder min tes och det än starkare än K.O. gjorde i sin argumentation. Hon stöder min argumentation genom att se vargen som något nyttigt och fint som skall finnas i naturen.

Samtidigt degraderar "Vargen" vägglusen från djur till "sjukdomsalstrande organism". Denna "organism" verkar "Vargen" tycka att man kan utrota och således ser vi att hon i sin definition av begreppet natur bara räknar djur (och organismer) som hon inte anser vara skadliga, alltså hotar välfärden. Hur blir det då med de som anser att vargen är skadlig och hotar välfärden precis som jag sa i min förra insändare? Jag skulle kunna hävda att vägglusen har större berättigande i städerna än vargen på landsbygden.

"Vargen" skulle mena (och menar) det motsatta förhållandet. Då blir vi stående där, åsikt mot åsikt, och vi har lika mycket rätt båda två ur våra subjektiva utgångspunkter.

Då blir frågan till syvende och sist vems, "Vargens" eller min, natursyn som skall få härska, och då har vi demokratiproblemet igen:

Skall makten vara centraliserad till riksdagen och den urbandominerade valmanskåren eller decentraliserad till de som blir påverkade mer direkt av frågan?

K.R. HERMANSSON

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons