Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varg och skogsgrisar - eller tigrar?

Annons

Vilket liv det är i den så kallade jägarkåren om en invandrande varg som vistas i våra skogar.

Här kommer en liten tanke om att Orsa Björnparks nya randiga leksaker skulle smita.

Förmodligen stängs skolor och övrig verksamhet.

Dessa stora tigrar skulle nog efter ett dygn i frihet skrämma vettet ur de flesta med självbevarandedriften i skaplig ordning.

Slagkraften på detta kattdjur är inte att underskatta, när kreatur och människor i världen äts upp dagligen.

Vargflockarna är nu bortglömda tills "bestarna" är infångade, förmodligen med militär hjälp.

Kyrkor och gymnastiksalar blir samlingsplatser, radio och tv varnar i direkt sändning.

Det blir helt enkelt stopp i Dalarna och den storkäftade Varghataren har inte längre något eller någon att skylla på, för sin egen omedvetna rädsla.

En liknelse som ofta dras fram av vargjägarkåren är frågan till mig som fiskare:

Vad skulle du tycka om att ha krokodiler i Dalälven!

Med några fria tigrar finns det ett rejält "lekmotstånd" i skogarna, trots att de inte är några flockdjur.

Skogsgrisarna eller Vildsvin som de heter, förökar sig snabbt och till och med mellan Leksand och Dala-Järna finns nu ett par flockar.

Jag tror inte att den intelligenta vargen offrar någon av de sina med ett anfall efter en kulting.

Skaderisken är för stor när vissa av dessa inplanterade "frysboxsdjur" blir stora som vuxna älgar med avklippta ben och sylvassa betar.

Björn, varg, lo, järv, räv i all sin ära, men storgrisarna ska vara ganska skygga och drar sig nog undan när Dalfolket ska ut i skogen för att leta efter årsbehovet med bär och svamp.

Tomas Holst

Dala-Järna

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons