Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våra bönder borde få vårt stöd

Annons

De senaste veckorna, sedan Sverige befunnits ha de högsta matpriserna i Europa, har en bred debatt uppstått. Dagstidningarna gör namnupprop, skriver ledare och politikerna gör poänger av debatten. Jag saknar i denna insändare vidare frågeställningar som avgör priserna.

1. Sedan EU-inträdet har köttpriserna i Sverige sjunkit generellt. Kommer ni ihåg priserna på bland annat köttfärs då den stadigt låg på omkring 70-80 kronor per kilo i början på 90-talet, för tio år sedan? Detta är 50 procent över dagens priser! Finner vi inga samband mellan köttfabrikernas djuretik och skandaler kring dessa under dessa tio år då priserna sjunkit och svenska bönder tvingats anpassa sig? Behöver vi påminna om de brutala uppfödningmetoderna bara över sundet i Danmark där grisarna är låsta i minimala boxar, pumpas med kraftfoder, antibiotika och insulin för att på endast 5 månader öka från 0 till 100 kilo. Detta för att vi ständigt ska kunna köpa detta möra filekött för ständiga lågpris i våra butiker. Har vi glömt de sjuka transportbidrag där köttberg transporteras från bland annat Irland och mellan EU-länderna för att konkurrera med svenskuppfödda djur. Glömmer vi så lätt kadaverfoder, sjukdomarna och giftskandalerna i samband med produktionen av kött i lågprisländerna?

2. LRF har under en lång tid varit positivt till miljövänligare spannmålsproduktion och strävar efter en hållbar produktion. Sverige har bland annat förbjudit konstgödning med rester av bland annat kadmium vilket inte våra konkurrenter har. I dag kan vi återigen se denna handel konkurrera med miljövänligare producenter. Dessutom har Sverige, och Dalarna i synnerhet, en minimal användning av konstgödning och besprutning. Detta sammantaget gör ju prisskillnad på vår mat. Är inte detta värt det högre priset?

3. Transportbidrag och jordbruksstöd gynnar stordrift inom EU vilket inte bara dränerar afrikansk och sydamerikansk självförsörjning utan även inhemsk produktion. Detta är inte bara inhumant mot u-länderna utan konkurrerar även ut svensk smådriftproduktion. Närodlat är fortfarande både resurssnålast och miljövänligast i ett hållbart perspektiv.

4. Om vi vill att hela Sverige ska leva, trygga sysselsättningen och bibehålla en jordbrukskultur som öppnar landskapet och säkrar den biologiska mångfalden ska vi vara mycket försiktiga i perspektivet "lågprismat".

5. Våra småhandlare och bönder borde få mer av vårt stöd för god service, kvalitet och konsumentvänlighet. Dessa yrkesgrupper slås ut ytterligare i en enkelriktad lågprisprioritering.

Vi skulle kunna vara mer nyanserade i perspektivet billigt. Billigt verkar i dag snarare indikera frånvaro av kvalitét, etik och moral i ett kortsiktigt egoperspektiv.

Jordbruket och vår mat är enskilt avgörande vad gäller flera frågor i vårt och omvärldens överlevnad. Området står enskilt för en majoritet för energianvändningen, trafik och miljöpåverkan. Lägg dessutom till de genetiska experiment som pågår i jakten på mer och billigare mat.

Det är därför mycket viktigt att vi tänker lite vidare än enbart priset då vi diskuterar lågprisbutiker, köpcenter med infrastrukturer där bil och långväga transporter byggs in för framtiden. Vi kanske snarare skulle diskutera en hållbarare konsumtion av varor där köttvaror och skräpmat borde bort från våra kostnader. Det skulle både hälsan, ekonomin och miljön må bättre av.

ÅKE HESTNER

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons