Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skröneanklagelser inte rätta sättet att skapa samförstånd

Annons

Nilsson "Piraten" har nån gång skrivit ungefär så här: Om man skriver om en synål i en höstack finns alltid någon jäkel som tar illa vid sig.

Något av det slaget har jag fått erfara då jag läst Sören Larssons och Ulf Risbergs genmälen till mitt inlägg i FK den 4 juli. Tråkigt nog hade ett par ord fallit bort i min text, men det var inte det som medförde en sådan grad av misstolkning, som de båda herrarna gett till känna.

Båda har helt missat poängen i mitt inlägg, som var baserat på artiklar i tre årgångar av Dala-

jägaren. Jag valde dessa eftersom de innehåller fakta, inte skrönor. Redaktör Larssons artikel i Dalajägaren 1984 var ingalunda, som han själv uppfattat det, upprinnelsen till den senaste tidens inlagor i tidningen. Det var i stället en tidigare debattartikel som satte fart på diskussionen. Författaren anklagades för att bygga sitt resonemang på skrönor och lögner. Detta var anledningen till mitt inlägg och därmed försöka påvisa att det trots allt finns en del trovärdiga uppgifter att förlita sig till.

Till stor del använde jag mig av citat för att inte bli feltolkad. När det gäller Larssons artikel från 1984 beklagar han själv sitt ordval vid rubriksättningen. Detta är lätt att ha överseende med. Dock inte för att hitta möjlighet till vinkling som Ulf Risberg fått för sig. Det saknar nämligen betydelse i det här sammanhanget, om ordet inplantering eller återutsättning använts. Av artikeln framgår inte varifrån föräldrarna till valparna ursprungligen kommit, vilket är en springande punkt i sammanhanget. Detta påpekade jag också i inlägget. Larssons artikel kompletterar emellertid de båda andra årgångarnas uppgifter och ger en intressant ledtråd i frågan om hur den nuvarande vargstammen uppkommit och utvecklats, både i tid och rum. Tillsammans ger det jag ovan kallar poängen i mitt inlägg.

Hur som helst måste vi förbehålla oss rätten att få sanna förklaringar till hur det kan komma sig att ett fortplantningsdugligt vargpar, som saknats i Nyskogatrakten under 100 års tid, bara nåt år efter de seriösa överläggningarna om hur återuppbyggnaden av en svensk vargstam skulle kunna ske, kunde etablera sig och detta dessutom just där expertisen föreslagit att det borde ske. Det hela påminner om det som inte kunde hända, men ändock hände i Harrisburg.

Debatten om vår vargstam kommer med säkerhet inte att avstanna, som S Larsson tror, snarare att tillta om vargen tillåts öka och spridas utan hänsyn till flera befolkningsgruppers berättigade krav på medinflytande. Skröneanklagelser är inte rätta sättet att skapa samförstånd.

NILS SÄFSTRÖM

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons