Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samverkan för Sveriges energiförsörjning och klimat

Annons

Det finns en rad olika tekniska lösningar på problemet, som var för sig är kan ses som otillräckliga, outvecklade och oprövade. Den enskilt viktigaste frågan är hur övergången från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor ska gå till, och hur fort det kan gå.

Många var under 1980- och 1990-talet överdrivet optimistiska om hur snabbt solceller och vindkraft skulle kunna bidra till elproduktionen. För att i tillräckligt stor skala kunna nyttja de rena och relativt billiga resurser av energi som finns i sol, vind och vattenkraft behövs fortfarande mycket teknikutveckling. Problemet är att det i dag nästan är omöjligt att bygga kraftledningar i Europa. Protester, rädsla för elektromagnetisk strålning och ändlösa överklaganden gör att ingen av EU:s nio högst prioriterade kraftledningsbyggen ens har påbörjats.

Det är en sak att bygga kraftledningar som ska leverera el från ett kärn- eller vattenkraftverk ut i elnätet, en helt annat att bygga ett helt system med mycket stora variationer i flödet beroende på vind och molnighet. Det krävs avancerad ny teknologi för att styra flödena, hindra överslag (kaskadeffekter) som kan slå ut elförsörjningen i stora regioner och för att kunna balansera med mer reglerbara energikällor.

Inte inom något annat område har Sverige tillnärmelsevis så goda möjligheter att positivt påverka klimatfrågan som inom kraftöverföringen. Här har vi en unik kompetens och en lång tradition av sektorsöverskridande samarbete.

Tyvärr fungerar inte det svenska innovationssystemet inom kraftöverföringsområdet lika bra som förr. Sedan avregleringen av elmarknaden i början av 1990-talet, då affärsverket Svenska Kraftnät bildades för att ta över ansvaret för det svenska stamnätet, deltar inte de offentliga aktörerna i samarbetet på samma sätt längre.

Efter det stora elavbrottet som drabbade hela södra Sverige och stora delar av Danmark den 23 september 2003 fick Svenska Kraftnät i uppdrag att skynda på byggandet. Länken är också ett prioriterat projekt inom det nordiska elsamarbetet som Sverige lovat att bygga.

Svenska kraftnät hävdar också att det är mindre kostsamt att använda den gamla tekniken, men då har man uteslutit en rad saker i sin kalkyl. De har inte uppdrag att beräkna den totala samhällsnyttan av de två alternativen. Skillnaden i hur luftledning och en nedgrävd kabel utmed väg påverkar landskapsbilden, natur- och kulturmiljön, möjligheterna till rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och begränsningar i framtida användning av marken åsätts inte något ekonomiskt värde. Inte heller tar man hänsyn till de positiva effekter som en demonstrationsanläggning kan ha för att möjliggöra en global övergång till förnyelsebar elproduktion.

Det är med stor förundran som vi har följt svårigheterna att få till stånd en nödvändig referensanläggning. Vi önskar att den klokhet och samarbetsanda som präglade pionjärerna inom den svenska kraftöverföringstekniken, inspirerar de som i dag har ansvaret för att samordna besluten kring Sydlänken. Låt inte byråkrati senarelägga projektet ytterligare!

KENT PERSSON

STAFFAN ANGER

De båda debattörerna är riksdagsledamöter och Kent Persson är vänsterpartist och Staffan Anger är moderat. Båda besöker Ludvika och ABB på måndag, den 25 juni.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons