Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Raka puckar men bisarr syn

Annons

Svar till Ulrica Eriksson:

Ibland är det välgörande med folk som inte är smarta nog att försöka vara taktiska. Det blir mindre hymlande och rakare puckar.

Jägaren Ulrica Eriksson framför den 1 april ärligt sin uppfattning, som tyvärr troligen är alltför utbredd inom kåren. Sakfelen och grodorna i insändaren är alltför många för att kunna bemötas en och en.

Men anledningen till jägarorganisationernas velande i rovdjursfrågan blir uppenbar. Deras situation är ju rent schizofren - att utåt försöka ge sken av att man ställer upp på en modern, vetenskaplig, demokratiskt beslutad naturvårdspolitik, samtidigt som man inbördes konkurrerar om medlemmar med värderingar och kunskaper på 1800-talsnivå.

Den bisarra syn på djur och natur som Ulrica Eriksson ger uttryck för är ytterligare ett bevis för att det inte är viltet som är problemet i skogarna, utan deras "vårdare".

Den enda lösningen på det problemet måste troligen bli att alla som vill fortsätta jaga måste skriva på en lojalitetsförklaring med samhällets miljömål (av den enkla anledningen att man inte kan lägga det verkställande ansvaret på en entreprenör som systematiskt motverkar verksamhetens mål).

De som blir kvar måste genomgå en så pass gedigen utbildning i grundläggande ekologi och viltvård att de åtminstone fattar vad de sysslar med.

VARGEN

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons