Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krisen inom räddningstjänsten: "Vikten och betydelsen av deltidskåren nonchaleras"

/

Annons

Vi har på sistone kunnat följa krisen inom svensk räddningstjänst. En hel yrkeskår har blivit nedvärderad. Man har slutit nya löneavtal, RIB 16, med fackförbunden Kommunal och Vision, som endast representerar cirka 2 200 av cirka 14 000 personer inom räddningstjänsten i Sverige. Största förbundet, Brandmännens riksförbund (BRF), med 8 800 medlemmar hade inte mycket att säga till om.

En hel yrkeskår körs över. Framför allt deltidsbrandmän med annat yrke som huvuduppgift. Timersättningen höjs minimalt, men samtidigt sänks hela lönen genom att OB och bilersättningar försvinner. I slutänden får enskilda brandmän mindre i lön. Trots en beredskap dygnet runt som innebär att de inte kan vara längre än fem minuter från brandstationen. Alltid redo för utryckning om ett larm skulle komma.

Enligt Sveriges rikes lag ska staten se till att lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska efterlevas. Räddningstjänsten är kommunens ansvar enligt lagen. Men kommunerna har i årtionden använt räddningstjänsten som budgetregulator och de lokala förhandlingarna har ständigt varit nederlag för de anställda.

Vikten och betydelsen av Sveriges deltidskår nonchaleras, vilket är tragiskt. De är ryggraden i Sveriges räddningstjänst tillsammans med heltidskåren. De finns från norr till söder, i byar och städer, och framför allt långt ut på landsbygden. Deltidsbrandkårer på landsbygden har tvingats till neddragningar och kan inte längre göra fullgoda insatser. Att förlita sig på hjälp från grannstationer kan leda till att en insats fördröjs, kanske en halvtimme. En ohållbar situation både för invånare och deltidsbrandmännen. De säger upp sig och kommunen kommer inte att kunna följa lagen.

Vi blir allt fler människor i Sverige och landsbygden befolkas allt mer igen. Men räddningstjänsten utvecklas inte i takt med befolkningen. Nedmonteringen av Sveriges deltidsbrandkårer sker i alla kommuner, och nu har Kommunal och Vision visat att de lämnat brandmännen i sticket.

Vi står inför en nationell säkerhetskris. Snart kommer ingen när det brinner, vid en trafikolycka eller ett hjärtstopp på landsbygden. För det finns inget räddningstjänst kvar. Vi behöver stärka yrket brandman och inse att grundtryggheten är allas rättighet.

Landsbygdspartiet oberoende driver hårt en återgång till ett säkert brandförsvar och en väl fungerande räddningstjänst även på små orter.

Erica Åhström

Landsbygdspartiet oberoende Uppsala

För Landsbygdspartiet oberoende riksorganisationen:

Erika Sörengård, Ervalla.

Magnus Malmsten, Norrtälje.

Tjern Inga Wall, Särna.

Pia-Maria Johansson, Nora.

Pierre Ländell, Horn.

Monica Björsell, Svenljunga.

Arne Gunnarsson, Strömsnäsbruk.

Hans Boström, Hallen.

Claes Littorin, Knutby

Åke Karlsson, Kolmården.

Gunilla Fluur, Näsåker.

Cecilia Kähäri, Storfors.

Roger Stupis Andersson, Råneå.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons