Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

INSÄNDARE: Naturskyddsföreningens balkongbiologer fantiserar fritt och fel om hur skogsbruk fungerar

Annons

Ett stort tack till Mona Lisa Björkman för din replik till Naturskyddsföreningens felaktiga påstående om skogsskövling. Det är bra att skogsägare säger ifrån och förklarar för tidningens läsare hur verkligheten är.

Men det är inte bara skogsskövling som Naturskyddsföreningens historielösa balkongbiologer fantiserar om, utan de fantiserar även om skogsdikning som numera endast förekommer i undantagsfall. Det var ett nödhjälpsarbete som utfördes under 1920-talet för att sysselsätta arbetslösa. Det skapades också en hel del nya skogar därmed.

På den tiden var det gott om skogsfågel, så länge skinnpriserna på mård och räv var så goda att jägare delvis kunde försörja sig på rovdjursjakt. "Plantager" är också ett ord som används för att läsarna ska tro att det är något främmande i skogsföryngringen som pågår i Sverige. Om skogen föryngras genom självsådd från fröträd, manuell frösådd eller planteringen har ingen betydelse.

Ingen kan när när ungskogen är 20-30 år avgöra vilken metod som plantorna kommit utav. Inte heller när skogen är 70 år. Jag har testat flera om den uppgiften.

Anders Almäng och Karin Fällman har i DT den 14/11 i en debattartikel på ett utmärkt sätt förklarat Sveaskogs arbete och hur ett skogsbruk ska bedrivas. Detta har dock överskridit minst tjugo personers fattningsförmåga som i samma tidning den 18/11 skriver en debattartikel som attackerar Sveaskog. De undertecknande verkar fortfarande leva kvar i 1800-talets skövling.

Ingemar Gustafsson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons