Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drunkna inte i kapitalismen

Annons

Till var och en efter behov och av var och en efter förmåga är en gammal socialdemokratisk grundvärdering som jag under den gångna helgen sett prov på fungera. Jag gör därmed inte anspråk på att det endast är Socialdemokrater som står för denna värdering, men jag är övertygad om att det finns olika grundvärderingar mellan politiska partier på vem och vilka som skall betala.

Jag har nämligen under helgen tillsammans med min fru varit och lämnat Misha Ignatev och hans mamma Tanja på ett Dysmeliläger i Solen. Dysmeli betyder att man är född med avsaknad av till exempel hand, arm, fot eller ben. På lägret fanns det barn som var födda med avsaknad av samtliga delar eller mindre till exempel "bara" avsaknad av en hand.

Misha kommer från Ryssland och all hjälp för honom för att få ett bra liv med en fungerande armprotes måste betalas av privata pengar.

Alla Svenska barns kostnader för proteser och hjälpmedel betalas solidariskt via skattsedeln.

Det är här verkligheten visar sig tydligt, skillnaden mellan ett samhälle där solidariteten mellan befolkningen är stark och ett samhälle där kommunism övergått till många gånger rå och girig kapitalism.

Det är många personer i Ryssland och andra länder som behöver hjälp, men framförallt behöver de utbildning i demokrati, föreningskunskap, företagskunskap och solidaritet med handikappade.

Jag har med egna ögon sett hur många i Ryssland på barnhem och dylikt som gör ett fantastiskt bra och fint jobb. Men jag har även sett en mycket stor resursbrist.

Jag bedömer att solidariteten med de utsatta i det ryska samhället inte är en prioriterad fråga för de nyrika ryssar som breder ut sig på andras bekostnad.

Mishas vistelse i Sverige och därmed möjlighet för honom att delta i Dysmeliföreningens lägervecka i Sälen är möjlig tack vare insatser av privatpersoner, Lions Smedjebacken samt Söderbärke och Norrbärke församling som vi givetvis tackar för denna mycket fina och bra insats de gör för Misha.

Dock hoppas jag och förutsätter att vi i Sverige aldrig skall få ett samhälle där handikappade och behövande skall vara beroende av frivilliga insatser som Misha är idag och många med honom i samma situation.

Därför krävs det att många människor i till exempel Sverige och Bergslagen som har skolning i demokrati och solidaritet engagerar sig för det nya samhälle som växer fram på grund av internationaliseringen i Sverige och omvärlden. Ett bra samhälle kräver politiker som har folks förtroende så att de kan balansera den "råa kapitalismen" som härjar internationellt och även ibland sätter sina spår i Sverige.

Det gäller att vi alla arbetar på många fronter dels med individuellt solidaritetsarbete där behållningen är förutom hjälp till någon enskild möjlighet för dig själv att få ökad kunskap angående omvärlden och stor personlig tillfredsställelse med att få nya vänner.

Det krävs även att vi bryr oss om att utveckla och bevara vår egen demokrati och människosyn så att vi själva inte drunknar i den "råa kapitalismens" garn där egoism och rättighet att gynna de redan starka blomstrar.

Enklast gör vi det genom att se till att så många som möjligt går och röstar även om jag vet att alla inte som jag själv röstar på socialdemokraterna. Men det är inte det som är det viktigaste. Det viktigaste är att bevara demokratin, där rättigheten att vara olika men jämlika är ett av fundamenten samt rättigheten att tänka och rösta fritt utan att vara beroende av någon annan eller "bestraffas" med indragna allmosor om du röstar fel.

Deltag gärna i veckans omröstning.

Skall svenska skattepengar kunna läggas på internationellt handikapparbete?

ROGER HEMMING

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons