Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DIKT: När dagen går mot natt

Annons

När dagen går mot natt

när solen ska gå ner

Då sitter jag

vid sjön med mina drömmar

Jag blir nästan som besatt

av det vackra som jag ser

Och av ljudet

ifrån vattnets strida strömmar

 

En sån ljuvlig atmosfär

vid en plats jag håller kär

Ifrån träden

kan jag känna doft av kåda

Och när mörkret faller ner

från mitt hjärta jag då ger

Kärleksorden

för det vackra jag fått skåda

 

Blott ett eget gjort poem

under månens trolska sken

När jag lade mig

att sova under fällen

Och jag drömde nu igen

om den mörka himmelen

Fylld av ro

vid ett av mina smultronställen

 

Stig Wikman

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons