Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DIKT: Det öppna landskapet

Annons

Jag minns när jag var barn, korna gick och betade.

Landskapet var öppet, med de vackra blomsterängarna.

Blommor som inte längre finns, som jag minns hemma i byn.

Det är blåsuga, kattfot, ängsnejlika,

och den stora blåklockan med sina ljusblå klockor.

Jag skulle önska att den tiden kunde komma tillbaka,

men det blir nog aldrig så.

Man får ha det i minnet och tänka tillbaka på den tiden.

Tiderna förändras och vi med dem.

Se bara på fåglarna som även de har minskat i antal.

Tänk när man var barn så många svalor det var i byn,

som flög och kvittra högt upp i skyn.

Nu finns bara ett fåtal kvar.

Svalan är en symbol för den svenska sommaren.

Vi alla ska vårda och vara rädda om vår natur.

Linnéa Eriksson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare

Mer läsning

Annons