Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

UPPHANDLING: Meningslöst och kanske farligt att jobba med ökat kravställande vid upphandling

/

Annons

I en debattartikel den 17/11 går Kommunals Tobias Baudin och Malin Ragnegård till frontalangrepp mot allt och alla som inte delar deras uppfattning om den föreslagna nya upphandlingslagens förträfflighet. Bland dem som varit ytterligt kritiska återfinns bland annat Lagrådet (som anser att förslaget är krångligt och svårtillämpat), Företagarna, LRF, Svenskt Näringsliv, Skatteverket och många andra remissinstanser.

KOMMUNAL: Vi kräver kollektivavtal vid offentlig upphandling

Kritiken har handlat om att regelverket är ett kraftfullt ingrepp i den svenska modellen som i praktiken underminerar hela partsmodellen. Från Svenskt Näringslivs sida är det svårt att förstå hur man som facklig organisation kan ställa sig bakom en modell som slår mot det egna existensberättigandet.

Många har också pekat på att de nya reglerna försvårar för upphandlande organisationer när de ska utforma sina upphandlingar, det blir svårare för företag att lämna anbud och det blir krångligare att följa upp genomförda upphandlingar. I en byggentreprenad kommer man till exempel behöva identifiera och formulera avtalsvillkor för alla olika yrkeskategorier som medverkar under entreprenaden. Det kan vara upp till ett trettiotal olika komplexa avtal som man ska hämta villkoren från. I sammanhanget kan man nämna att Byggavtalet är på närmare 200 sidor.

Alla seriösa aktörer vill ha välfungerande offentliga upphandlingar med sund konkurrens där skattepengar används effektivt. Den föreslagna lagstiftningen går åt rakt motsatt håll. I dag är vi det land inom EU som har högst andel upphandlingar, 12 procent, där det bara inkommer ett enda anbud. Det vanligaste är att det bara inkommer två anbud när man genomför en offentlig upphandling.

Redan i dag är alltså upphandlingarna för krångliga och svårtillgängliga vilket slår mot kvalitet, innovation och samhällsekonomi. Vi har inte råd att förstärka denna utveckling ytterligare. De paragrafer som en riksdagsmajoritet vill att man ska ta bort förenklar inte upphandlingarna. Tvärt om är de svårtolkade och ökar risken för överprövningar och segdragna konflikter vilket bland annat Lagrådet påpekat.

Ett av de stora problemen inom offentlig upphandling är att man i för låg utsträckning följer upp sina avtal. En undersökning från i somras visade att bara hälften av kommunerna över huvud taget följer upp sina upphandlingar. Mot den bakgrunden blir det meningslöst – eller till och med farligt – att bara jobba med ökat kravställande. Man löper då risken att de seriösa företagen slås ut medan de som vet att det går att fuska eftersom inga kontroller ändå sker tar över marknaden. Detta är en tendens vi redan ser på en del håll i landet. Kommunal kan knappast vara intresserade av att förstärka den utvecklingen.

Teresa Bergkvist

Regionchef Svenskt Näringsliv Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons