Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogssagan som blev sann

/
  • Försvinner incitamentet till att vårda skogen, så skadar det hela vårt land och möjligheten till ett gott liv för oss alla, menar debattören.

Annons

Ja – Sveriges skogshistoria och skogsbruk är en riktig saga – en framgångssaga. Ser vi tillbaka till förra sekelskiftet var skogen, i synnerhet här i Dalarna, i ett bedrövligt skick efter gruvnäringens stora efterfrågan på kol och virke. Efter ett omfattande planterings- och skogsskötselarbete innehåller nu våra skogar rekordmycket virke, men också både stora och små avsättningar för naturvård. På vägen hit har dessutom skogen gett oss alla i Sverige hjälp till en god levnadsstandard via ett ständigt handelsöverskott tack vare vår stora export av skogens frukter – trävaror, massa, papper och kartong.

Om skogens inverkan på djurlivet kan naturligtvis diskuteras i oändlighet. Sett från min synvinkel med skogsikte i hela mitt 70-åriga liv är djurlivet om möjligt rikare nu än förr. Klövdjur, de stora rovdjuren och fåglar, de finns runt omkring oss. Att fåglar ökar/minskar i antal är inte ovanligt. Oftast har mänsklighetens utsläpp av miljögifter varit orsak till dramatiska förändringar, sällan skogsbruk.

Att myndigheter nu försöker lägga förbud för privata skogsägare att skörda frukterna av sitt uppbyggande arbete utan vettig ersättning, är ett skott mot äganderätten och mot alla företagares villkor. När det gäller en så långsiktig produktion som skogsbruk är det särskilt allvarligt. Försvinner incitamentet till att vårda och få fram goda skogsbestånd skadar det inte bara lokalt, det skadar hela vårt land med mindre möjligheter till ett gott liv för oss alla. Att göra det i dag, när vi behöver många sätt att få barr och löv att producera energi och biologiska råvaror för att rädda klimatet, är skamligt. Vi har ju äntligen insett att det inte är hållbart att gräva upp kol, olja och uran ur markerna. Att utnyttja växandet i de gröna cellerna för att få våra högt eftertraktade råvaror och samtidigt få bättre balans på koldioxid och syre måste vara det mest angelägna i vår tid. Men då måste vi hjälpas åt och inte skjuta skott mot grundlagar och inte heller in absurbdum tolka artskyddsförordningar.

Birgitt Broström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons