Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Nej, Sjukvårdsalliansens budget är inte oseriös - vi måste satsa på vårdpersonalen

Vi måste kunna förutsätta att den budget som beslutas av landstingsfullmäktige, dalfolkets företrädare, följs. Budgeten för landstinget är ingen riktlinje eller önskan, den ska följas. Det ska inte behövas omdisponeringar under verksamhetsåret, skriver

Annons

Vi undrar om Gunnar Barke (S) verkligen förstår sin egen budget när han kritiserar vår i en artikel i DT den 30 maj. För redan nu i maj har den rödgröna ledningen och C insett att deras budget för i år inte håller.

Hälso- och sjukvårdsnämndens budget visar enligt prognos på ett underskott på minus 79 miljoner kronor. Det är ett högre underskott än det som blev fallet 2016. Utfallet 2016 räddades av 100 miljoner mer i statsbidrag och stängda vårdavdelningar. Så nu föreslår Gunnar Barke att cirka 55 miljoner ska ombudgeteras till hälso- och sjukvården, vilket innebär att ledningen inte tror sig kunna räta upp verksamheten under 2017.

Det betyder att när 2018 års budgetår startar så finns det för höga kostnader i förhållande till budgeten. När vi yrkade att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska redovisa förslag till åtgärder för att undvika underskott röstades det ner av S, V, MP och C.

Majoriteten glömmer fort att man de senaste 15 -20 åren kraftigt misskött ekonomin. De senaste årens kraftiga underskott har lett till att landstinget nu genomgår stora besparingar. Vi i Sjukvårdsalliansen har år efter år lagt förslag som skulle motverkat det och de höga kostnadsökningarna.

I majoritetens budget finns ett krav på att fastighetsnämnden går med cirka 30 miljoner kronor i vinst. Eftersom nästan alla hyresgäster är landstinget själv betyder det i praktiken att sjukvården får stå för nämndens vinst.

Gunnar Barke påstår i artikeln att vi är oseriösa och att vi ger en signal att spararbetet inte är så viktigt samt att vi bara räknar upp kostnadsökningarna med 2,2 procent, medan S räknar upp med 2,5 procent. I vårt förslag till budget redovisar vi tydligt att vi har räknat på en lägre kompensation än den beräknade kostnadsökningen. Det ska ses som rationaliseringskrav på cirka 40 öre per 100 krona vilket är fullt möjligt.

Vi öronmärker satsningar för BUP, logopeder, primärvården, vårdköer, lönesatsningar på sjuksköterskor, unga med övervikt, varmvattensbassänger, Rättviksambulansen, hjärtmassagesrobot, blodsockermätare för barn och unga, hälso- och sjukvården och utbildningssatsningar för personal med mera för cirka 195 miljoner kronor.

Vi måste kunna förutsätta att den budget som beslutas av landstingsfullmäktige, dalfolkets företrädare, följs. Budgeten för landstinget är ingen riktlinje eller önskan, den ska följas. Det ska inte behövas omdisponeringar under verksamhetsåret.

Vi står dock bakom ombudgeteringen då vi insett att nuvarande ledning inte har förmågan att vidta åtgärder så verksamheten ryms inom budgetramen.

Satsningarna vi gör kommer leda till minskade kostnader i längden. Man måste tänka längre än näsan räcker. Vi tycker det är viktigt att satsa på den personal vi har, så att de vill stanna kvar.

Vi satsar 15 miljoner extra på vårdnära service. Det kommer innebära färre vårdskador. Vi har inte räknat in den vinsten i kronor. Skador orsakade av vården i Landstinget Dalarna beräknas till hela 260 miljoner kronor per år.

Vi accepterar inte att var tionde patient drabbas av en infektion de inte hade när de lades in på sjukhuset. Dalfolket behöver fler händer i vården, inte tegelstenar!

Ulf Berg (M), oppositionsråd Landstinget Dalarna

Christer Carlsson (M), oppositionsråd Landstinget Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons