Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

REPLIK: Naturskyddsföreningen: Dagens skogsbruk når inte miljömålet om levande skogar – och är därför ohållbart

Annons

Svar till debattartikeln "Mellanskog: Nej, skogsbruket hotar inte den svenska folksjälen – tvärtom" som publicerades i DT den 14/1:

Karin Perers, ordförande för Mellanskog, är väldigt bra på att hylla och ta fram sådant som gynnar skogsägarna när det gäller skogsproduktion. Det är väl hennes jobb som styrelseordförande i skogsägarföreningen Mellanskog. Men att påstå att skogsexport från Sverige är solidaritet verkar väldigt långsökt!

Det vi från bland annat miljörörelsens sida vill framhålla, och som Karin Perers överhuvudtaget inte nämner ett ord om, är medaljens baksida. För det är ju så att allt har en baksida och när det gäller skogsproduktionen är den ganska dyster.

De som får lida för människans framfart är andra arter. I skogen har sedan länge, efter istidens slut, ett samspel mellan arter utvecklats i balans med varandra. Ett skogsekosystem. Däri har människan också varit en del. Det vi gör nu och som vi har gjort de senaste 50-60 åren, är att vi ändrar vårt sätt att bruka skogen på ett genomgripande sätt - och detta till skada för många av skogens innevånare, växter och djur.

När man kalavverkar, som är det gängse sättet att bedriva skogsproduktion på numera, så försvinner livsmiljöer för många arter. Och eftersom detta pågått så länge att större delen av skogslandskapet är påverkat av kalhyggesbruk och efterföljande plantering av monokulturer, så har många arters livsmiljöer försvunnit.

Det är det stora problemet och det nämner Karin Perers inte ett ord om!

Den så kallade hänsynen som tas vid avverkningar är i de flesta fall alldeles otillräcklig. Inte heller talar du om miljömål som exempelvis Levande skogar vilket Sveriges riksdag beslutat om. Dessa mål når vi inte i dag.

Naturskyddsföreningen är inte emot skogsbruk i sig, men det måste ske ekologiskt hållbart med hänsyn till alla olika arter som har sin hemvist i skogen. Därför måste mer av de naturliga skogar, som ännu inte genomgått den radikala omvandlingen från naturskog till plantager och ungskogar, skyddas för att de flesta arter ska ha en chans att överleva och föröka sig.

I dag har vi bara cirka tre till fyra procent kvar av produktiva naturskogar (nedan fjällgränsen), vilket är väldigt lite. Det innebär att 96-97 procent av den produktiva skogsmarken redan omvandlats.

Ifråga om högljuddhet, så borde vi våga vara ännu mer högljudda, för läget är katastrofalt för den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Det är naturvårdsforskare helt eniga om. Även för vår egen art, människan, behöver vi varierande skogar för att må bra och känna välbefinnande. Och det är en av orsakerna till att många av oss fortfarande vill bo på landet. Bara kalhyggen, plantager och ungskogar duger inte.

Rapporter från seriösa och oberoende forskare verkar Mellanskog inte läsa eller ta till sig. Det är sorgligt med tanke på det ansvar alla markägare har för att vi ska få en beboelig planet framöver. På en beboelig planet behöver vi ett klimat som det vi har i dag och en rik biologisk mångfald.

Och i senaste numret av tidningen Nature, en seriös vetenskaplig tidning, skriver forskare att skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskare tidigare antagit.

Alltså forskning som visar att brukade skogar inte är den kolsänka, som skogsnäringen försöker hävda. Utan i stället att naturskogen är en bättre kolsänka!

Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons