Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny regional indelning – inget hastverk

Annons

Vid genomläsning av Delbetänkandet SOU 2016:48 ställer jag mig frågan: Varför har inte detta gjorts tidigare?

På punkt efter punkt visar utredarna att fördelarna med den föreslagna regionindelningen vida överstiger nackdelarna.

Utredarna skriver: "Redan år 1957 pekade Riksdagens revisorer på att länen inte längre framstod som naturligt avgränsade administrativa enheter och allt sedan dess har utredning efter utredning pekat på att den nuvarande länsindelningen spelat ut sin roll. "Den kraftiga obalansen i den regionala samhällsorganisationen har gett Stockholm, Skåne och Västra Götaland fördelar. Det finns också en storleksmässig obalans när det gäller fördelning av nationella forskningsmedel samt projektmedel från EU."

Vidare: "Vi har haft fyra utgångspunkter för en ny indelning."

Den viktigaste är, "Jämnstarka län och landsting."

Utredarna föreslår att det i landet skapas sex regioner, men "Utifrån ett strikt arbetsmarknadsperspektiv hade ett alternativ varit att satsa på nuvarande tre starka regioner och föreslå en ny regional samhällsorganisation utifrån dessa." Det alternativet tror jag inte hade mötts av några ovationer hos något parti i Dalarna.

Det framskymtar ibland från vissa håll att det här förslaget till regionindelning är ett hastverk. Så är det inte.

"Långtidsutredningen prognostiserar den totala tillväxten till 1,4 miljoner personer. Av denna befolkningsökning antas 87 procent ske i storstadsregionerna."

Hur klarar vi hälso o sjukvård när befolkningen blir äldre och nya behandlingstekniker driver kostnadsutvecklingen? Utredarna skriver: "Vi kan också anta att kostnaderna kommer att påverkas ytterligare av att människors förväntningar på välfärden förändras."

Det finns stora investeringsbehov, men "Små landsting kan ha för liten kritisk massa och ekonomi, för att klara framtidens stora investeringsbehov."

I kapitel 6 besvarar utredarna frågan "Hur kan större län bidra till tillväxt och utveckling?"

Svaret är, delvis, tillgång till kvalificerad arbetskraft, tillgång till forskning och fungerande infrastruktur. Man skriver att detta är ojämnt fördelat över landet och att det är de stora regionerna som fullt ut kunnat erbjuda dessa goda villkor. "att det är de tre svenska storstadsregionerna som sedan 1970 svarat för nästan hela befolkningsökningen i Sverige."

Utredarna skriver: "En viktig utgångspunkt i indelningsarbetet bör vara att sträva efter att åstadkomma mer jämstarka län och landsting. Det betyder att befolkningens storlek är en mycket viktig utgångspunkt eftersom det handlar om skatteunderlag och ekonomisk bärighet för att kunna möta befolkningens behov och framtidens utmaningar."

Bättre än så kan det knappast uttryckas.

Det påstås, helt felaktigt, att indelningen ska pressas på oss uppifrån och allt för snabbt.

Så är givetvis inte fallet.

Så här står det i Delbetänkandet: "Enligt våra direktiv ska en ny indelning av län och landsting kunna träda i kraft den 1 januari 2023." Det är över 7 år dit - knappast någon ilfart.

Christer Falk,

ålderspresident

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons